Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I "skönaste klassen" har bara en svenska som modersmål

/
  • Vi hittar på egna slangord”, berättar Saif Ahmed Jalal. Men det håller inte Rand Jalal med om. ”Vi pratar vanlig slang, som till exempel chilla och såna ord.”
  • Rand Jalal, Felicia Orellaha, Charles Korama och Mark Lindström koncentrerar sig på en gemensam uppgift. ”Det är en rolig klass. Vi skämtar mycket och hjälper varandra”, säger Rand Jalal.
  • I klass 5b har alla eleverna olika nationalitet. Arazo Hamad, två från höger, kom till Sverige när hon var sju år.
  • Elvaåriga Gustav Sjökvist och klassens busiga lillebror Pamaso Janneh.

I klass 5b på Lilla Sätraskolan är det bara en av eleverna som har svenska som modersmål. – Vi är skönaste klassen. Vi leker tillsammans allihop, ingen är utanför, säger 13-åriga Saif Ahmed Jalal.

Annons

Det kom ett mejl till Arbetarbladet från Mark Lindström. Han tyckte att vi skulle skriva om hans klass. Det går 14 elever i Marks klass, alla kommer från olika länder och bara en av hans klasskamrater är från Sverige.

– Jag kan sakna någon att prata franska med i klassen men annars är allt bra. Pappa pratar franska och portugisiska och mamma är svensk/tysk

På Lilla Sätraskolan har omkring 80 procent av eleverna utländsk bakgrund. Man skulle kunna tro att det lätt kan uppstå bråk och missförstånd i en klass där alla har olika modersmål. Men varken eleverna eller lärarna tycker att det är något problem. Tvärtom.

– Det är bra sammanhållning i klassen. Alla är schysta vänner och vi lär mycket av varandra, säger Sandra Enad, 13 år och från Irak.

Tolvåriga Rand Jalal, från Kurdistan instämmer.

– Vi håller ihop bättre än andra klasser. Vi skämtar mycket och har roligt ihop. Vi träffas även efter skolan.

Alla utom två i klassen spelar basket. På fritiden träffas de ofta för att träna.

Arazo Hamad från Kurdistan kom till Sverige när hon var sju år. Hon fick först börja på Kanalen, en mottagningsgrupp där eleverna får grundläggande kunskaper i svenska.

– Språket var svårt när jag kom hit. När jag inte kunde komma på de rätta orden blev jag arg ibland men då prövade jag istället att göra rörelser, rita eller använda lättare ord.

Arazo gick sedan vidare till en förberedelseklass innan hon kunde börja årskurs 3 i den nuvarande klassen. Nu tycker hon inte att svenska är så svårt.

Gustav Sjökvist är den enda eleven i klassen med svenska föräldrar. Han kallas för Einstein av sina klasskompisar.

– Ibland önskar jag att jag också hade ett andra språk men jag känner mig inte utanför för att jag är svensk. Jag lär mig mycket om andra länder och kan några ord på arabiska. De frågar ofta mig om svenska ord men jag frågar dem också.

Tioåriga Pamaso Janneh från Gambia släntrar hemtamt in i klassrummet med ett brett leende. Han hejar på alla. Pamaso förklarar att han är klassens lillebror.

– Jag går egentligen i trean men jag gillar den här klassen så mycket. Det är kul här och fröken är schyst.

Lärarna Marta Forsbring och Janne Hammarberg trivs mycket bra med klassen och pratar med stor värme om eleverna.

– Det är en otroligt bra grupp. Ingen blir retad för sin religion eller kost. De är charmiga, temperamentsfulla och tillgivna, säger Janne Hammarber

De tycker inte att det är några problem att undervisa en mångkulturell klass.

– De är målinriktade och gör läxorna utan gnäll. De är så tacksamma och klagar aldrig.

Och eleverna är riktigt duktiga. På de nationella proven i svenska, som landets alla femteklassare måste göra, fick hela klassen godkänt.

– Det är ett otroligt bra resultat. Språket är nyckeln till integration, säger Marta Forsbring som jobbat 40 år som lärare.

– Ser barnen att vi har kul, trivs de, tror Janne Hammarberg.

Det är blandande åldrar i klassen och det beror på hur gamla barnen var när de kom till Sverige och vilka kunskaper de har med sig. Enligt Marta Forsbring arbetar de inte annorlunda mot hur de gör i andra klasser.

– Vi satsar på svenska språket i små grupper. Jag jobbar ganska mycket med att de får läsa en text som de sedan får återge med egna ord. På så sätt tränar de läsförståelse, ordkunskap, synonymer och de lär sig att stava.

Däremot kan det uppstå missförstånd i samtal med föräldrarna.

– Det gäller att vara extra tydlig eftersom många av föräldrarna inte förstår svenska så bra, vi har ofta en tolk med vid utvecklingssamtalen. Flera av föräldrarna på skolan är analfabeter, säger Marta Forsbring.

Men snart är det skolavslutning och då slutar femmorna på Lilla Sätraskolan. De flesta i klassen har sökt till Stora Sätraskolan och vill gärna fortsätta att gå i samma klass.

– Åh, vad jag kommer att sakna dem. Jag kommer att gråta på skolavslutningen.

 

Annons
Annons