Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Spionerna i Strömsbro

/
  • Matreco i Strömsbro ar en vanlig bilverkstad med vanliga svenska mekaniker - men utpekades också av Säpo som en sovjetisk spioncentral. Foto: Stefan Tkatjenko/Arbetarbladet 1971
  • Med radiosändaren hos Matreco kunde ryska agenter stå i kontakt med fartyg i Gävlebukten.

I början av 1970-talet misstänkte Säpo att allt inte stod rätt till vid Matreco Bil AB i Gävle.

Ända sedan den sovjetiska bilfirman började sälja Moskvich, Jalta och Volga i Gävle våren 1968 hade det pratats, kanske mest på skämt, om att deras lokal vid Nygatan 41 egentligen var en förtäckt spioncentral. Och misstankarna blev inte mindre när företaget – trots att nästan ingen ville köpa deras bilar – byggde en stor bilhall med verkstad i Strömsbro. Och till råga på allt placerade en mystisk antenn på taket.

Så ingen blev väl direkt förvånad när Dagens Nyheter i oktober 1971 basunerade ut att Matreco Bil AB:s filial i Gävle ingick i det ryska spionaget mot Sverige. Ingen utom möjligen chefen på stället, disponent Tage Nilsson.

– Om det ligger någon sanning i påståendena så fritar jag mig själv och mina anställda i Gävle från all delaktighet i verksamheten, förklarade han för Arbetarbladets Christer Lövensjö direkt efter avslöjandet. Och begärde avsked med omedelbar verkan.

Några dagar tidigare hade han intervjuats av Dagens Nyheters reporter Leif Dahlin och lämnat en hel del upplysningar som mer bekräftade än dementerade att det var något konstigt med Matreco Bil AB.

– I fjol sålde vi bara 271 ryska bilar i hela Sverige, förklarade han. Och det är verkligen inget att skryta med. Siffrorna för Gävlefilialens del är inte heller lysande – 47 vagnar hittills i år.

Nilsson berättade också hur många miljoner företaget gått back det senaste året och att han flera gånger haft kontroverser med sina chefer i Stockholm, bland annat om en ung ryss som mot hans vilja placerats på verkstaden i Gävle.

– Han kunde ingenting om bilar, än mindre visste han något om reparationer.

Dagens Nyheter nämnde också att det fanns ett sovrum på övervåningen vid anläggningen i Gävle där ”bilexperter” från Sovjetunionen brukade övernatta. Vid något tillfälle bodde fyra man där i ett par veckor.

– Det är helt riktigt, medgav Tage Nilsson när Arbetarbladet kom på besök samma dag som avslöjandet gjordes. Och grabbarna på verkstaden har ibland ifrågasatt om en del av de ryssar som kommit för att ta hand om reklamationsärenden verkligen varit bilfolk. De har sällan kunnat någon svenska så umgänget oss emellan har varit blygsamt.

Säkerhetspolisen hade i flera år haft ögonen på Matreco och noterat hur ryska medborgare med anknytning till företaget ofta strök omkring runt militära områden, radiostationer och viktiga försvarsindustrier i Sverige. Och från huvudkontoret i Bromma, där det arbetade minst 15 ryssar, dirigerade man långtradare från östblocket som hade till uppgift att kartlägga så kallade reservflygplatser, mobiliseringsförråd och andra mer eller mindre hemliga anläggningar.

På en hylla i filialen i Strömsbro stod det en radiosändare som visserligen bara hade en officiell räckvidd på fem kilometer, men som utåt havet nådde betydligt längre. Och i Gävlebukten låg ofta sovjetiska handelsfartyg med högklassig elektronisk utrustning. Den ryska radiotrafiken kring Gävle pågick ibland dygnet runt och flera piloter, både inom det civila och militära flyget, klagade över ständiga störningar.

Samma dag som avslöjandet kom kallades chefen för Matrecos huvudkontor till sovjetiska ambassaden medan hans närmaste man, J Gavrilov fick möta pressen.

– Vi är inga spioner, förklarade han. Allt som påstås är lögn och varken våra svenska eller ryska anställda känner till det vi anklagas för. Fotografier på radiosändare och antenner bevisar ingenting.

Dagens Nyheters uppgifter bekräftades dock både av Säpo-chefen Hans Holmér och byråchefen Olof Frånstedt, som var operativ chef för säkerhetspolisen och ansvarig för det svenska kontraspionaget. De uppgav också att rikspolischefen Carl Persson bara några dagar tidigare informerat landets högsta ledning om misstankarna mot den sovjetiska bilfirman.

Men inom regeringen var man inte lika pratsam. Justitieminister Lennart Geijer medgav motvilligt han ”delgivits vissa uppgifter om Matreco” men var uppenbart irriterad över DN:s kartläggning som han kallade för ”en sensationsartikel på gammal skåpmat”. Medan utrikesminister Krister Wickman. bedyrade i Expressen att han inte ens hört talas om Säpos farhågor.

Nu hände ju det här under det kalla krigets dagar och det officiella Sverige ville inte i onödan bråka med Sovjetunionen. Så inga agenter utvisades, inga åtal väcktes och alla handlingar begravdes i säkerhetspolisens arkiv. Där ligger de fortfarande i tryggt förvar och när jag nyligen bad att få titta på de gamla dokumenten fick jag till svar att de, enligt två olika paragrafer, är sekretessbelagda i 70 år. Så tanken är att vi inte ska få veta mer om Matreco-affären förrän en bit in på 2040-talet.

Ett par ytterligare pusselbitar hittar jag dock i boken Spionjägaren som kom ut i höstas. Den är skriven av Olof Frånstedt, byråchefen som uttalade sig i DN:s artikel. Enligt honom råder det inget tvivel om att den till synes oskyldiga bilfirman ägnade sig åt spioneri i stor skala på uppdrag av den militära sovjetiska underrättelsetjänsten GRU. Och han avslöjar att det var han personligen som lämnade ut alla uppgifter till Dagens Nyheters reporter för över 40 år sedan: ”Jag ville ha ett stopp på verksamheten som svällt alldeles för mycket, särskilt den överdrivna lastbilstrafiken, och jag bestämde mig för att sätta verksamheten under tryck.”

Frånstedt berättar också att Olof Palme, som var statsminister vid den tiden, blev ursinnig när han när han insåg vem som var Dagens Nyheters källa. Och lär ha ryckt i en del trådar för att få honom sparkad. Nu blev det inte så utan Olof Frånstedt satt lugnt kvar på sin post till 1978 då han blev länspolismästare i Göteborg.

Hur gick det då med Matreco i Strömsbro? Jo, försäljningen fortsatte sjunka och på våren 1973 slog man igen verksamheten och lät Gästrike Bil AB ta över lokalerna.

Ulf Ivar Nilsson

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons