Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårare för flyktingar få gratis sjukvård

Ulla Andersson, v, och Bodil Ceballos, mp, var emot.
Raimo Pärssinen, s, valde att avstå från att rösta
Resten av riksdagsledamöterna från Gävleborg sa i går ja till den omdiskuterade lagen om vård för asylsökande.
På det lokala planet utreder landstinget just nu hur de papperslösa flyktingarna ska hanteras.

Annons

Personer som befinner sig illegalt Sverige har hittills omfattats av ett avtal mellan gamla landstingsförbundet och staten. Det ger de papperslösa flyktingarna rätt till akut vård, men inte till den subventionerade kostnad som gäller för oss andra. I efterhand kan gömda människor på flykt tvingas betala stora summor.

Avtalet har tolkats lite olika av landstingen, och på många håll har sjukvården valt att stå för merkostnaden.

Men nu när avtalet blivit till lag efter omröstningen i riksdagen oroar sig Bodil Ceballos för att tolkningen ska bli striktare.

– Det här kan ge landsting som ännu inte valt sida en möjlighet att komma undan, säger hon.

Landstinget Gävleborg till-hör dem som fortfarande inte har någon policy i frågan. Nu ska det utredas och Jan-Olov Strandell, som fått ärendet på sitt bord, har sneglat på det system som tillämpas i Region Skåne.

– Där utgår man i första hand från om någon omedelbart behöver akut vård. Man ska inte ens fundera på om det finns betalningsförmåga eller inte, säger han.

Därmed inte sagt att det enbart kommer att kosta några hundralappar för patienten.

– Det törs jag inte svara på. Det viktigaste är att de får sin vård. Ekonomin tar vi i efterhand. Skulle personen i fråga helt sakna betalningsförmåga blir väl vården gratis, säger han.

Moderaten Tomas Tobé till hör den majoritet som röstat ja till lagförslaget. Han tycker att lagstiftningen ger tydligare riktlinjer.

– Det har funnits en ganska stor osäkerhet i sjukvården om hur det här ska hanteras. Nu är det klargjort att alla som söker akut vård har rätt till den, och landstingen har en laglig rätt att kunna ta betalt för detta i ett senare skede. Det är rimligt, säger han.

Raimo Pärssinen, s, är betydligt mer tveksam. Han gick emot merparten av sina partikamrater och avstod från att delta i omröstningen.

– Jag tycker att man borde utreda frågan först och fatta beslut först sedan, säger han.

Vänsterpartisten Ulla Andersson håller med.

– Grunden måste vara att alla får rätt till samma vård. Innan det är utrett ska man inte lagfästa något, säger hon.

Regeringen planerar också att tillsätta en utredning om möjligheten för fler grupper att få rätt till subventionerad vård.

Men det sker först till hösten, efter att lagen trätt i kraft. Att riksdagsbeslutet togs redan nu motiveras med att ett EU-direktiv kräver detta.

Annons
Annons