Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Följ med in i Gävles hemligaste festsal: "Det var Gävles pampigaste privatpalats"

I stadshuset praktfulla Spegelsal sammanträder Gävle kommunfullmäktige varje månad. Trots det lever salen ett ganska undangömt liv.
Men en gång i tiden var Spegelsalen Gävles lyxigaste privata festvåning och huvudpunkt för stans största fester.

Annons

Den vackra spegelsalen i Gävle stadshus har hämtat inspiration från Berns salonger. Den är överdådigt dekorerad med vackra takmålningar, förgyllda utsmyckningar, guldspeglar, marmorerade kolonner, magnifika listverk, ståtliga takrosetter, stora fönster med utsikt mot Drottninggatan och en tjusig orkesterbalkong.

I dag används Spegelsalen framför allt till kommunfullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktige är Gävle kommuns högsta beslutande organ och salen har blivit hjärtat för demokratiska beslut.

På den plats där stadshuset står i dag fanns tidigare Gävles mest exklusiva privatbostad, även kallad det Enneska palatset.

– Pehr Ennes var en oerhört framgångsrik grosshandlare och skepssbyggare. Han var ofattbart rik, säger Eva Lindelöw Sjöö, chef för Gävlekommunarkiv och kanslienheten.

LÄS OCKSÅ: Kärlekshistorien mellan generalen och tonårsflickan

Pehr Ennes 1756-1829 var en oerhört framgångsrik och förmögen affärsman. Han gjorde stora donationer till välgörenhet, fattigvård och undervisning.

Pehr Ennes föddes 1756 och hans far var borgmästare i Gävle. Redan som 13-åring kom Pehr in på gymnasiet i Gävle. Han ville ägna sig åt handel och köpenskap. Efter studier vid Uppsala universitet började han jobba på kontoret hos grosshandlaren och varvsägaren Peter Brändström. Ennes var en ordningssam person som bringade reda i Brändströms röriga affärer.

– Under en två år lång resa runt i Europa fick han sätta sig in i hur handeln fungerade, tillfälle att knyta affärskontakter och fördjupa sina språkkunskaper. När han kom hem till Gävle igen gifte han sig med Brändströms äldsta dotter, Lisette Brändström, och tog så småningom över firman från sin svärfar, berättar Eva Lindelöw Sjöö.

LÄS OCKSÅ: Följ med hem till TV-profilen Erika Åberg: "Det tog tio år att få ordning på den här kåken"

Varvsindustrin blomstrade i Gävle i slutet av 1700-talet och under 1800-talet var Gävle en av Sveriges viktigaste hamnstäder. Här byggdes den svenska handelsflottans fullriggare. Järn och trävaror exporterades ut i världen, samtidigt som kaffe, kryddor och exotiska frukter skeppades in.

Ennes drev grosshandel, rederi med 22 fartyg och varvsplats på Norra varvet som låg ungefär där Grand Hotell ligger i dag.

Taket är rikt dekorerat med målningar, förgyllningar och utsmyckningar. Den gyllena balkongen är byggd för en liten orkester.

LÄS OCKSÅ: De bor i ett gammalt missionshus

– Det fanns inget motstycke i Gävle då. Enneska huset var ojämförligt det finaste och praktfullaste privatpalatset i Gävle vid den tiden

1801 köpte han en stor tomt med förnämligt läge vid Rådhustorget som var dåtidens flottaste område i Gävle där de allra mest förmögna familjerna i staden hade sina påkostade privatbostäder. Efter ritningar av Stockholmsarkitekten Carl Fredrik Sundvall lät Pehr Ennes bygga ett ståtligt stenhus i tre våningar i nyklassisk stil. Hösten 1805 kunde familjens Ennes flytta in.

– Det fanns inget motstycke i Gävle då. Enneska huset var ojämförligt det finaste och praktfullaste privatpalatset i Gävle vid den tiden, intygar Eva Lindelöw Sjöö.

På flera ställen i salen finns marmormålade kolonner.

Entrén ramades in av kolonner i klassisk stil som bar upp en balkong. Familjens privatbostad låg på första våningen, liksom handelsfirmans kontor. En och två trappor upp låg representationsdelarna med bland annat en magnifik balsal på 1 000 kvadratmeter med utsikt över Rådhustorget. Våningarna var påkostade med inredning enligt senaste mode.

– Där fanns en rad imponerande rum med kakelugnar och kristallkronor. I slutet på 1700-talet var det populärt med ljusa möbler i Sverige, gärna i björk. Men det ville inte Pehr Ennes ha utan han köpte moderna mahognymöbler och tyngre möblemang, som han säkert inspirerats av i Stockholm och andra delar av världen.

LÄS OCKSÅ: Gunnar byggde ett eget korvmakeri i sekelskiftesvillan

Varenda centimeter av det vackra taket är rikt dekorerat.

Köksutrymmena och tjänstebostäderna var belägna i en lägre byggnad ut mot Drottninggatan och övriga ekonomibyggnader, bland annat ladugård och stall, låg bakom huset, ut mot dagens Köpmangata och mot dagens förvaltningshus.

Han var storartat gästvänlig och älskade att hålla fester.

– I hans bouppteckning kan man se hur otroligt mycket porslin, dukar och servetter han använde till alla sina partaj, säger Eva Lindelöw Sjöö.

Kung Karl XIV Johan och kronprins Oskar besökte Gävle i september 1819 och bodde då i Enneska palatset. Som tack för besöket gav kronprinsen familjen Ennes två stora urnor av älvdalsporfyr.

– Pehr Ennes var otroligt framgångsrik, men han var även hypokondrisk och trodde att han skulle dö när som helst. När han byggde huset 1805 trodde han aldrig att han själv skulle hinna flytta in i huset. Till sin egen förvåning överlevde han och kunde fortsätta ha praktfulla fester i sin magnifika sal i några år till. Han dog 1829 och blev 73 år gammal.

Från orkesterbalkongen kan man skåda ut över den praktfulla Spegelsalen.

1848 köpte Gävle stad fastigheten från Ennes dödsbo för att använda det som stadshus, men stadens förvaltningar satt kvar i Rådhuset. Vissa delar av stadshuset hyrdes ut och byggnaden började användas till offentliga verksamheter. Festsalen användes som restaurang från 1855. Enneska villan rymde även kafé, butik, apotek, polis och klubbvåning.

Men vid den stora stadsbranden 1869 som ödelade norra delen av Gävle, förstördes fastigheten och ekonomibyggnaderna fick rivas. Bara ytterväggarna fanns kvar av palatset.

Man var angelägna om att återställa den praktfulla festsalen.

1870 beslutade stadsfullmäktige att utfästa en tävling för att få in förslag på hur huvudbyggnaden skulle restaureras.

– Man var angelägna om att återställa den praktfulla festsalen.

Uppdraget gick till hovarkitekt Johan Fredrik Åbom.

Spegelsalen byggdes efter ritningar av hovarkitekten Johan Fredrik Åbom, som även ritat Berns salonger i Stockholm. Foto: Gävle stadsarkiv.

– Han var inspirerad av Berns salonger som han var med och ritade på 1860-talet.

1874 stod det nya stadshuset klart. Det ursprungliga huset renoverades upp som flygel. I bottenvåningarna inreddes lokaler för handel, post och telegraf. Andra och tredje våningenbyggdes för hotellverksamhet, matsal och biljard. Huvudbyggnaden lades efter Drottninggatan.

Gävles nuvarande stadshus byggdes upp efter den stora stadsbranden 1869 och stod klart 1874.

1901, just i tid inför Industri- och slöjdutställningen som hölls i Gävle, stod Grand hotell färdigt. Stadshuset upphörde med sin hotellverksamhet och året därpå flyttade stadens förvaltning in.

1935 gjordes en omfattande renovering av spegelsalen då bland annat golvet byttes. Kristallkronorna togs bort under andra världskriget och återfanns aldrig. De ersattes med de pampiga mässingsarmaturer som finns där än i dag. Någon gång per år hissas de ner för rengöring och lampbyte.

De ståtliga mässingsarmaturerna ersatte kristallkronorna som tidigare fanns i salen.

– I samband med restaureringen började man även använda Spegelsalen som fullmäktigesal och det gör man än i dag.

Privatpersoner kan inte hyra spegelsalen, däremot får föreningar som firar stora jubileum låna den ståtliga festsalen.

Spegelsalen

Spegelsalen

Spegelsalen

Spegelsalen

Orkesterbalkongen i Spegelsalen.

Gefle Typografförbund firade 50 år 1936 med en bankett i Spegelsalen.

1929 hölls en Bygga och bo-utställning i balsalen.

Bankett i Spegelsalen 1954.

Drottninggatan med stadshuset till höger vid förra sekelskiftet.

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons