Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

Följ med in i mytomspunna frimurarnas hemliga rum – "Det sägs att vi dricker blod och äter barn"

Vid Gavleån, granne med Gamla Grand, ligger ett av Gävles allra hemligaste hus.
Tills för bara några år sedan fick inga – som inte var frimurare – sätta sin fot här.
– Det finns saker vi inte kan berätta, säger Edvard Nordlander som är ordförandemästare i frimurarlogen Gevalia.

Annons

TV Här sker de hemliga ritualerna som genom åren lockat och skrämt många – "Det ska vara en överraskning"

Frimurarhuset ligger mitt i stan men är ändå okänt för många. För första gången visar man nu upp några av sina hemligaste rum.

Få sällskap är så omgärdade av myter som Frimurarorden.

Men så har man också genom århundradena varit ett av de mest hemlighetsfulla och slutna.

Det har till och med påståtts att frimurarbröder som avslöjat ordens hemligheter straffats med att få tungan utsliten och huvudet avhugget. Andra rykten är att man ägnar sig åt svart magi och att man planerar att ta över världen.

– Det vanligaste fördomen är väl att vi skulle dricka blod och äta barn, säger Edvard Nordlander som leder S:t Andreaslogen Gevalia.

Gör ni det – dricker ni blod och äter ni barn?

– Jag har inte gjort det ännu, men jag kanske inte har hög grad nog för det, svarar han lurigt men tillägger sedan:

– Nej, det är klart vi inte gör. Det skulle ju i så fall synas i dödsfallsstatistiken.

På senare år har Svenska Frimurarorden blivit mindre hemlighetsfull. Nu kan man få veta vilka som är frimurare och vid ett par tillfällen har orden till och med bjudit in allmänheten till öppet hus.

– Vi tycker att Gävleborna ska få ta del av det här vackra huset som är ett av stadens byggnadsminnen, säger Edvard Nordlander när han stolt visar runt i frimurarnas hemvist som ligger mitt i stan men ändå är ganska okänt.

Mycket av interiören är från när huset byggdes. Det schackrutiga golvet i Johannessalen är som livet – med svarta och vita delar som finns sida vid sida. Och taket är utformad som en himmel med lysande stjärnor.

När frimurarna når åttonde graden får de titulera sig riddare och får de också utforma en riddarsköld som sätts upp i frimurarhuset.

Edvard Nordlander är frimurare av tionde graden och ordförandemästare i en av Gävles två frimurarloger. Här visar han stolt upp Johannessalen där nya frimurare som tas in i orden får genomgå 200-åriga ritualer. Målet är att bli en bättre människa.

Det var efter den stora stadsbranden 1869 – när läroverket i Gävle brann ned och sedan byggdes upp på annan plats – som frimurarna i Gävle fick chansen att ta över den attraktiva tomten vid Gavleån.

Bara två år senare – 1871 – stod det pampiga tegelhuset med putsad fasad klart. Det är byggt i nygotisk stil med spetsiga fönster och trappstegsformade gavlar som pryds av små torn, inspirationen från medeltida katedraler märks tydligt.

Arkitekten J F Åbom – som själv var frimurare – har även ritat en del av inredningen och möblerna. Bland annat de tronliknande möbler där logernas mästare och närmaste ämbetsmän sitter under de receptioner som varje måndagskväll hålls i frimurarhuset i Gävle.

– Tanken med frimureriet är att man ska utvecklas som person och bli en bättre människa. Det sker genom ett slags rollspel där man steg för steg möts av ett nytt innehåll. Det ska få oss att tänka efter på våra liv för att vi ska utvecklas som människor, förklarar Edvard Nordlander.

Men även om Svenska Frimurarorden blivit mer öppen – så finns det en gräns.

Vi får se de allmänna lokalerna och de som tillhör den ena logen som heter Polstjärnan.

Resten är fortfarande hemligt.

Dit hör bland annat de mytomspunna ceremonierna där nya bröder, bara män kan bli frimurare, tas in i orden och sedan stiger i graderna. Ritualer där kranier och likkistor påstås förekomma och där man när man når åttonde graden dubbas till riddare och får sätta upp sin riddarsköld.

– Eftersom det sker stegvis vill vi inte berätta vad som kommer att hända. Det är ju inte roligt om man får veta allt på en gång, det skulle vara som att börja med att läsa slutet i en bok, konstaterar Edvard.

Riddarsalen – frimurarnas minst sagt ståtliga matsal – är ett av de rum där även interiören är byggnadsminnesmärkt och skyddad.

Landshövding Lars Adolf Prytz var den som 1860 tog initiativ till att grunda frimurarorden i Gävle.

Därför är också de lokalerna där ceremonierna i de högre graderna hålls fortfarande förbjudet område för alla som inte är frimurare och har tillräckligt hög grad.

– Jag kan tyvärr inte visa S:t Andreaslogen Gevalia där jag är mästare och inte heller källaren, förklarar Edvard Nordlander.

För första gången bjuder han dock in oss till några av de rum som används av Gevalia – den loge där de frimurare som har grad fyra och högre får vara med. Rum som hittills varit hemliga.

Vi får bland annat komma in i de samlingsrum där frimurarbröderna träffas innan receptionerna och där ordförandemästaren och hans ämbetsmän förbereder sig innan de marscherar in genom de svarta draperierna till själva logesalen. Men dit får vi inte följa med.

– Vi vill inte förstöra överraskningen för de bröder som ska få se den för första gången, förklarar Edvard Nordlander.

Han berättar också att det som idag används som kontor respektive ämbetsmannarum en gång i tiden faktiskt varit en bostad. Här bodde under många år de vaktmästare som förr skötte om huset.

– Tidigare gjorde vi skillnad mellan tjänande och verkande bröderna. De tjänande bröderna fick vara med utan kostnad - eller i alla fall billigare – mot att de utförde arbete i huset. Men nu är det borta. Nu anlitar vi städfirmor och en krögare som står för maten.

Porträtt av tidigare ordförandemästare pryder väggarna. Många frimurare har högt uppsatta poster inte bara i orden utan även i samhället utanför. Bland medlemmarna finns bland annat läkare, professorer, präster och direktörer. Flera landshövdingar har också varit frimurare.

Detaljbild från frimurarnas bibliotek uppe på vinden där bjälkarna smyckats med hillebarder, medeltida spjutyxor.

Just maten är en viktig del av frimureriet. Varje logekväll avslutas med en gemensam brödramåltid i den pampiga matsalen som även kallas för riddarsalen. Här pryds väggarna av oljemålningar på tidigare ordförandemästare – bland annat landshövdingen Prytz som 1860 grundade den första frimurarlogen i Gävle.

– En logekväll utan brödramåltid är bara halv. Här kan man samlas och prata även om annat och träffas över graderna.

Alla bär då ett ordensband över bröstet som visar vilken grad man tillhör så man inte råkar avslöja hemligheter till någon som hör till en lägre grad.

För även om man lättat en del på hemlighetsmakeri så håller man på traditionerna. De 200 år gamla ritualerna på ålderdomligt språk har inte ändrats. Och några planer på att till exempel tillåta kvinnor att vara med i orden finns inte.

– Nej, det tror jag inte. Vilka kvinnor skulle vilja vara med på våra pojklekar? Vilka kvinnor identifierar sig med riddarideal? Skulle vi ta med kvinnor skulle även verksamheten behöva förändras, säger Edvard Nordlander.

– Sedan finns det ordnar även för kvinnor – bland annat Rebeckaorden och Mariaorden – och vi försöker inte gå med där.

Frimurarorden

Frimurarorden har funnits i Gävle sedan 1862 och har idag 300-400 medlemmar som är indelade efter ett gradsystem.Här finns två loger – S:t Johanneslogen Polstjärnan för de som har grad ett till tre, S:t Andreaslogen Gevalia för grad fyra-sex. Dessutom finns en brödraförening som heter De sju lampor för grad sju och åtta. Alla håller till i Frimurarhuset i Gävle.

För att gå igenom ritualerna för den nionde och tionde graden får man åka till Svea provinsialloge i Stockholm.

För att få komma med i orden måste man vara man, kristen och minst 24 år. Dessutom måste man rekommenderas av två verksamma frimurare som går i god för att man är en bra kandidat.

Fler bostadspuls-reportage hittar du här:

► På Nygårds i Storvik har sju generationer sparat på allt: "Gammelfarmor Johannas medicin från 1899 har inte ens öppnats"

► I Skutskär lever klassiska kiosken – har sålt tidningar och smågodis i 60 år: "Det blir ett sätt att leva"

► Författaren och tecknaren Ulf Ivar Nilsson har flyttat hem till Gävle – till paradvåning på Brynäs: "Känns lite brackigt"

De trappformade gavlarna pryds av spetsiga torn med klockbärare. Liknande finns på Sjömanskyrkan och tidigare även Murénska badhuset som låg där polishuset idag står. Husen byggdes alla efter stadsbranden men man ville ge intryck en medeltida stad vid ån.

Frimurarorden i Gävle har med hjälp av bidrag från länsstyrelsen men även donationer på senare år rustat och återställt rum i sitt ursprungliga skick. Här är taket i det som nu är ämbetsmännens rum men som tidigare varit vaktmästarbostad.

Detalj från riddarsalen som är rikt utsmyckad.

Takmålningarna i riddarsalen har – efter att i många år varit täckta av cigarr-rök och nikotin – återfått sina klara färger.

Varje loge har förutom en ordförandemästare även flera ämbetsmän som har särskilda uppgifter och roller i logen och i dess ritualer.

Normalt sett är tionde graden den högsta för en frimurare. Men frimurare som gjort särskilt betydelsefulla insatser för orden kan också utnämnas till Riddare och Kommendör med röda kors, även kallat den elfte graden. Då får man en extra fin sköld med ett rött frimurarkors. Är man dessutom adlig pryds skölden med en krona.

Frimurarringen får bäras av frimurare som har nått åttonde graden. Den bärs på höger hands långfinger.

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons