Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya avsnitt av "Unika rum"

Udda platser och kreativa lösningar att bli inspirerad av!

I Skutskär lever klassiska "Tordkiosken" vidare – har sålt tidningar och smågodis i 60 år: "Det blir ett sätt att leva"

Den klassiska svenska kiosken håller på att försvinna. I snitt har tre kiosker lagts ned varje månad de senaste 25 åren. Men i Skutskär håller Skogslunds kiosk, även kallad Tordkiosken, öppet varje dag året om.
– Vi strävar efter att behålla 50-talsstuket på kiosken, säger Kurt Ellström som driver kiosken tillsammans med sin fru och son.

Annons

TV: Följ med in i kiosken

Efter väg 76 i Skutskär ligger Skogslunds kiosk, en klassisk kiosk som säljer smågodis, glass, tidningar, läsk och tobak. Den har öppet varje dag mellan klockan 9 och 21, utom jul och nyår då de stänger lite tidigare.

– Jag har inte haft semester sedan 1994 då jag slutade på Stora Enso, säger Kurt Ellström som tog över kiosken från sina svärföräldrar för 23 år sedan.

Sommarhalvåret är högsäsong då många stannar till på väg till badet. Lördagar kan också vara hektiska. Då kommer barn för att köpa lördagsgodis. De betalar först i luckan och får sedan gå runt hörnet för att peka på de karameller som de vill ha. Barnen som inte når upp till fönstret kan stå på trappan som leder in till kiosken.

– Då gäller det att hänga med för man hör inte vad de säger. De pekar och nickar genom rutan, säger Kurt Ellström.

Läs också: Rex i Skutskär har en glasskiosk byggd av lastpallar

Femåriga Edith väljer ut smågodis och Kurt plockar. Samspelet genom glasrutan fungerar med hjälp av pekande och nickningar.

Så har försäljningen av smågodis gått till sedan kiosken köptes 1957 av Margareta och Tord Eriksson. Kiosken hade stått där sedan 1930-talet, men den var i dåligt skick. När det blev motorväg genom Skutskär rev därför Tord och Margareta den gamla kiosken, som dessutom stod vänd från vägen. 1959 byggde de den nuvarande kioskbyggnaden.

– Den hette Tords och Margaretas kiosk, men kallades kort och gott för Tordkiosken. Det var Margareta som satte sin prägel på den.

När paret blev gamla tog dottern Ulla och hennes man Kurt över. Kurt sa upp sig från sitt jobb på Stora Enso och Margareta lärde upp honom.

Skogslunds kiosk är en riktig klassiker. På platsen har det funnits en kiosk sedan 1930-talet. När motorvägen drogs genom Skutskär på 1950-talet byggde Tord och Margareta en ny kiosk som i dag drivs av deras dotter Ulla och hennes man Kurt.

– Vi bytte namn på kiosken eftersom Margareta och Tord skulle sluta. Vi namngav den efter platsen. Det här området kallades förr för Skogslund och det fanns en busshållplats som hette så och då blev det Skogslunds kiosk. Men många kallar den fortfarande för Tordkiosken, säger Kurt.

Margareta fortsatte att stå i kiosken långt efter sin pension. Hon älskade att småprata med kunderna. Margareta gick bort förra året.

Margareta satte sin prägel på kiosken. Hon fortsatte att jobba där långt efter sin pension.

Det är ett litet familjeföretag, Ullas och Kurts son Fredrik är tredje generationen som jobbar i kiosken. De bor i ett hus bara 200 meter från kiosken.

Kurt jobbar måndag till söndag året om i kiosken. Hans arbetstid är mellan klockan nio och 15 varje dag, sedan tar Ulla eller sonen Fredrik över på eftermiddagen.

– Jag trivs. Men det blir långa dagar och du är låst vid kiosken. Du kan inte vara engagerad i föreningslivet eller göra så mycket annat, men det stör inte mig.

I kiosken säljs smågodis, läsk, tidningar, glass och tobak.

Längtar du inte efter semester?

– Nej, inte så fasligt att jag går omkring och grämer mig över det. Jag får ta vara på kvällarna. Och resa är jag inte intresserad av.

Blir det långtråkigt någon gång?

– Nej, det har jag inte upplevt. Det finns alltid saker att göra, och jag är inte en sån människa som har långtråkigt. Den sociala biten får du här.

– Det blir ett sätt att leva, det är inget nio till fem-jobb utan mer ett sätt att vara.

Ekonomiskt är kiosken ingen större framgång.

– Det är tur att jag och Ulla har pensionen annars skulle vi nog inte klara oss, konstaterar Kurt som hunnit bli 68 år.

Smågodis säljs styckevis. Kurt koncentrerar sig för att se vad godisköparna vill ha.

Antalet klassiska kiosker i Sverige blir allt färre. För cirka 15 år sedan var det planer på att Skogslunds kiosk skulle börja med spel och tips, men de avstod när det ställdes krav på att de måste bygga om, köpa in monitorer och fördubbla omsättningen.

– Vi hoppade inte på det utan vill gärna fortsätta driva kiosken som den ser ut i dag.

Här går det enbart att betala med kontanter.

– Det är bara småköp och det skulle bli för dyrt om alla skulle betala med kort.

Varken han eller Ulla har några planer på att sluta och bli pensionärer på heltid.

– Det är roligt och vi vill att kiosken ska få leva kvar. Vi får se om Fredrik vill ta över, men jag tror inte det...

Juni och Edith väljer noga när de ska köpa lördagsgodis.

Kiosk

Kiosk kommer från franska kiosque som i sin tur kom från turkiska köşk (paviljong, palats) som i sin tur kom från persiskan.

En kiosk är en liten fristående byggnad med försäljning av varor och tjänster "som bidrar till den allmänna nyttan och trevnaden". Typiska kioskvaror är tidningar, godis, glass och tobak. 

Många kiosker har svårt att klara konkurrensen från mackarnas och butikskedjornas alltmer generösa öppettider. Enligt Lantmäteriets officiella fastighetsregister finns det cirka 1 450 kiosker runtom i landet, vilket är 950 färre än för 25 år sedan. Flest kiosker finns det i storstadskommunerna, samtidigt saknar 24 kommuner en kiosk. 

Den nuvarande kiosken byggdes 1959 när den motorvägen började gå genom Skutskär.

Klassiska godispåsar.

Edith och Juni väljer noga när de ska köpa lördagsgodis.

Läs också: Den gamla drängkammaren har blivit syateljé med dolda skatter: "Här finns plats för min samling av antika dräkter"

Annons

Nya avsnitt av "Hemma hos"

Inspireras av planlösningar, inredning och färgval!

Annons