Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Blyghet kan vara högkänslighet

+
Läs senare
/
  • Högkänsliga barn uppfattas ofta som blyga eller inåtvända – vilket de också kan vara. Men inte sällan handlar deras avvaktande beteende snarare om att de behöver mer betänketid än genomsnittet.
  • Doris Dahlin är beteendevetare och författare.

Högkänsliga barn betraktas ofta som blyga och tillbakadragna, fast de egentligen bara är upptagna med att bearbeta intryck.
– Högkänsliga vill inte göra fel, de vill först kolla av läget och göra rätt. Och de är ofta kloka för sin ålder, säger beteendevetaren Leif Grytenius.

Ett av fem barn anses vara ”högkänsligt”. Det är ett medfött personlighetsdrag som kan vara både en tillgång och en nackdel i livet. Känsligheten kan ta sig många uttryck, men ett vanligt kännetecken är att barnen upplevs som lite tröga i starten. I stället för att kasta sig in i leken står de vid sidan av och iakttar.

– Högkänslighet är inte en diagnos, det är ett personlighetsdrag, säger beteendevetaren Leif Grytenius från Gävle.

Han är själv högkänslig, är pappa till ett högkänsligt barn och föreläser ofta i ämnet.

– Jag har alltid trott att det varit något fel på mig. Det var så skönt när jag för tre år sedan för första gången läste om högkänslighet och förstod att jag är en sån.

Den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron, myntade begreppet ”highly sensitive person”. Hon beskriver det som att man har en låg tröskel för sinnesintryck och att det påverkar hela livet. Känsligheten kan vara både en sårbarhet och en gåva. Så länge stimulansen ligger på en lagom nivå, kan känslig­heten göra de här barnen kreativa, empatiska och klarsynta. Men om intrycken blir för många är risken för överstimulering stor. En del drar sig undan medan andra reagerar med känsloutbrott.

– Högkänsliga lägger märke till detaljer, både när det gäller syn, hörsel, känsel och smaker. De brukar vara först av alla med att känna lukten av mögel eller brandrök. Kan irritera sig på tvättlappar i kläder och vara känsliga för ljud, säger Leif Grytenius.

– Men vi blir lätt överstimulerade av alla intryck. En ny miljö gör oss helt slutkörda.

Många av de här barnen har också en moralisk känslighet som gör att de tidigare än sina jämnåriga tar samhälleliga problem på stort allvar. Eftersom de bearbetar information på ett djupare sätt och funderar mer över konsekvenserna av sitt eget och andras handlande. De kan därför till exempel vilja bli vegetarianer. Barnen kan också påverkas djupt av exempelvis tv-bilder från krigsdrabbade områden.

– De kan fundera över varför andra inte bryr sig, men det handlar bara om att andra inte är lika observanta på detaljer och sinnestämningar.

Leifs tips är att låta barnet få tid att känna in. Pusha inte för mycket.

– Säg inte saker som: Kom igen, var inte så mesig! Högkänsliga barn kan bli förkrossade av tillrättavisningar.

Se också till att stärka barnets självkänsla.

– Bekräfta både barnet och barnets prestationer, säg till exempel: Vilka starka ben du har som kan springa så snabbt.

Läs mer: Hjälp ditt barn att våga

Kristina Netzén är mamma till ett högkänsligt barn och kontaktperson i Gävle för den nystartade SFH – Sveriges förening för högkänsliga.

– De här barnen vill ha koll på läget och behöver tid att smälta alla intryck. Vi försöker ha lugna starter på morgonen. Hon reagerar starkt på ljud och värme, det har hon gjort sedan hon var bebis.

Kristina tycker att det pratas alldeles för lite om högkänslighet.

– De betraktas som blyga och tillbakadragna och blir inte riktigt sedda. De svarar ofta: "Jag vet inte", för att de måste ha mer tid att fundera och sortera intryck.

Efter en skoldag kan dottern vara ledsen och helt slut på energi. På kvällar och helger försöker familjen skapa tid för lugn och vila.

– Förklara att det är okej att ta det lugnt. VI har också pratat med skolan om att hon behöver tid att förbereda sig. Hon kan få en fråga i förväg som hon kan svara på under lektionen. Hon räcker aldrig upp handen i klassen, men det är ett sätt för henne att få en chans att svara på lärarens frågor.

Doris Dahlin och Margareta Hägglund har skrivit boken "Drunkna inte i dina känslor". De pratar hellre om sensitivt begåvade och starksköra.

– Vi betraktar det inte som en diagnos utan som en begåvning, säger beteendevetaren Doris Dahlin.

Läs också: Doris skriver om fattigskammen

I djurvärlden är det den sensitivt begåvade som uppfattar faror, är riskmedvetna och varnar de andra i flocken för faror.

– Alla typer av personligheter behövs för flockens överlevnad.

Men nackdelen är att man kan bli överväldigad av alla intryck och känslor. En sensitiv person kan också vara bättre på att ta hand om andra än sig själv.

– Man kan behöva hjälp att acceptera sig själv och att livet fungerar så här för mig.

Högkänsliga behöver tid för lugn, vila och regelbundenhet.

– Det kan vara extra svårt i vårt stressiga samhälle med stora klasser och stökiga miljöer.

Enligt Doris Dahlin gäller det att hitta en teknik att hantera alla intryck, ett sätt kan vara att ta mikropauser och meditera.

Annons
Annons
Annons