Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

De hoppas på basinkomst för alla

+
Läs senare
/
  • Tid till ideellt arbete och personlig frihet är några av argumenten för basinkomst, menar Lotta Forssblad och Andreas Obenius från Gävle.
  • Andreas Obenius och Lotta Forssblad tror att basinkomst skulle öka jämlikheten.

Grundläggande inkomst för alla. Utan motkrav. Förslaget om medborgarlön har fått liv igen, bland annat i Gävle. Arbetarbladet har träffat förespråkare, intervjuat en välfärdsforskare och talat med motståndare. Frågan är: hur skulle det fungera?

Hemma hos Andreas Obenius, lokalpolitiker för MP och företagare i Gävle, går diskussionen het. Vi – jag, han och personliga assistenten Lotta Forssblad – vrider och vänder på argumenten.

Både är engagerade i den växande folkrörelsen för medborgarlön, eller basinkomst som det allt oftare kallas.

Jag vill försöka förstå. Varför skulle det vara bra om varje myndig medborgare i Sverige fick en grundlön? Vad skulle hända? Skulle folk stanna hemma och slå dank? Eller kanske bli mer kreativa och balanserade i livet? Skulle det ens vara ekonomiskt görbart?

Att idén om basinkomst får genomslag idag bör ses i sammanhang med den växande våg av kritik mot lönearbete som drar genom Sverige och västvärlden. Uppmärksamheten har varit stor kring böcker som ”After Work - farväl till arbetslinjen” från i vintras och den brittiske ekonomiprofessorn Guy Standings "Prekariatet: den nya farliga klassen" om hur allt fler tvingas in i osäkra anställningar med dåliga villkor.

Sociologen Roland Paulsen, som blivit känd för boken "Arbetssamhället", skriver:

”Förr arbetade vi för att skapa tillväxt; nu vill vi ha tillväxt för att skapa arbete.”

För Andreas Obenius i Gävle handlar basinkomst främst om att personer som faller mellan stolarna och blir fast i bidragssystem och åtgärder, eller till och med väljer att undvika Arbetsförmedlingen helt, ska ha en grundtrygghet.

– Jämlikheten i samhället skulle öka. De bidragsformer som finns i dag kräver en enorm övervakningsapparatur som ofta slår ut folk. Om du har basinkomst måste du inte gå till ett jobb du hatar. Du kan lägga upp livet mer som du själv vill.

Lotta Forssblad, som bor i ett kollektiv i Uppsala och försöker leva med så små utgifter hon kan – ungefär 5 000 i månaden – håller med och tillägger:

– Vi måste ställa oss frågor om varför vi lönearbetar och vad ett arbete är. Speciellt om vi ska kunna ställa om till ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Basinkomst visar hur man kan tjäna på att leva enkelt. Vad är det som säger att det är roligare att ha ett jobb och egen lägenhet och sedan behöva jobba massa för att ha råd med det? säger hon.

Reformen, som förespråkarna tänker sig den, skulle innebära att alla som är myndiga får en grundinkomst av staten. Med denna skulle en stor mängd byråkrati försvinna eftersom a-kassa, socialbidrag, bostadsbidrag och annat till stora delar ersätts av basinkomst.

Nivån det pratas om ligger ofta kring 8000 kronor i månaden.

Andreas Bergh, nationalekonom, liberal debattör och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, säger att reformen vore fullt möjlig att införa.

– Visst skulle vi ha råd. Det handlar bara om vilken nivå vi lägger det på. Men en del av de förslag som finns ligger på en alldeles för hög nivå. Att ge ut 8000 till 10 000 kronor i månaden utan motkrav till alla vore oerhört farligt. Den drömmen är inte ekonomiskt möjlig, det är en utopi, säger han.

Andreas Bergh vill inte föreslå vilken summa som vore rimlig, men betydligt lägre än 8000. Risken annars är att ekonomin kollapsar, säger han, och påpekar samtidigt:

– Systemet vi har nu är ineffektivt. Vi anstränger oss oerhört mycket för att aktivera folk och betalar ut stora summor till konstigheter som Fas 3 och andra konstgjorda projekt. Om vi i stället betalar ut en lägre summa och med mycket lägre kostnader för administration, skulle det bli en vinst för alla inblandade. Det här har ekonomer faktiskt föreslagit under en lång tid, säger han.

Inom den nationella politiken är basinkomst en slumrande idé, som drivs av enskilda politiker men inget helt parti. Den folkpartistiske riksdagsledamoten Hans Backman från Hofors är helt emot.

– Jag förstår att folk tar fram detta i gott syfte, men det skulle kunna få helt motsatt effekt. Framförallt om vi ska ha resurser för att stötta dem som verkligen behöver, till exempel för sjukpension, då måste alla vi som kan jobba göra det. Det är den vägen vi får in pengar till samhället.

Även Tomas Tobé (M), riksdagsman från Gävle, avfärdar idén.

– Vi har ju i dag ett trygghetssystem i Sverige. Vi har a-kassa, sjukförsäkring, försörjningsstöd. Hela tanken med medborgarlön utmanar den arbetslinje vi står för. Jag tror att det alltid är bra att det lönar sig att arbeta.

EU-parlamentarikern för MP, Bodil Ceballos från Gävle, tycker att grundtanken med basinkomst är bra.

– Men vi hade ett rådslag i partiet och kom fram till det skulle vara svårt att genomföra rent ekonomiskt. Vi har valt andra modeller för att fånga upp folk som faller mellan stolarna, säger hon.

Det har gjorts en del försök med basinkomst, bland annat i USA, säger forskaren Andreas Bergh. Det är dock svårt, menar han, att dra några tydliga slutsatser.

– Studierna spretar åt lite olika håll. Problemet är att experimenten skett under begränsad tid. Då vet folk om det och anpassar sina beteenden. En del har passat på att göra jättemycket saker i sina liv, andra har inte gjort så stora förändringar.

Förespråkaren Andreas Obenius skulle gärna se ett pilotprojekt med basinkomst i Gävle.

– Det hade varit väldigt spännande. Jag tror att skapandet, kreativiteten och uppfinnarlusten skulle växa, säger han.

Arbetarbladets genomgång visar alltså att medborgarlön, enligt nationalekonomisk forskning, är möjligt att införa. Däremot kan risken vara att ekonomin urholkas om nivån är för hög.

Många av argumenten emot handlar om normer, om signalerna i att betala ut pengar utan krav på motprestation.

Flera av förespråkarnas argument handlar också om normer. Om att alla i ett samhälle med arbetslöshet och en tuff arbetsmarknad ska ha rätt till trygghet och ingen ska behöva bevisa något för att få denna.

Forskaren Andreas Bergh tror inte att basinkomst har särskilt stor chans att bli infört i Sverige. Och samtidigt växer rörelsen. Inom kort kommer Schweiz att folkomrösta om en basinkomst. Detta efter att 130 000 invånare skrivit på ett upprop.

Annons
Annons
Annons
Detta är en annons