Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En stor del av stöldgodset hamnar hemma hos vanligt folk

Det finns tre typer av hälare: vanliga Svenssons, egna företagare och kriminella. Men polisen prioriterar inte jakten på dessa. Det hävdar Linda Källman, kulturvetare på BRÅ.
– Att ha stöldgods hemma är helt riskfritt i dag, säger hon.

Annons

Linda Källman är en av få som har forskat om vart alla saker egentligen tar vägen efter stölden och vilka som köper godset. Det hon kommit fram till är att de flesta tycker att det är fel att stjäla, men helt okej att köpa något som är stulet.

– Det finns en accepterande attityd när det gäller att slå till på ett bra köp även om varan är stulen. Ingen tycker att det är konstigt att ha en stulen tv hemma.

– Därför behövs det bättre information och tydliggöras att missbrukare ofta livnär sig på dessa stölder.

Anledningen till att det är mer godtaget i samhället att köpa stöldgods än att stjäla tror Linda Källman beror på distansen till varans ursprungliga ägare.

– Alla blir upprörda över att bli bestulna, men brottsoffret är inte lika tydligt i en hälerisituation.

I Linda Källmans BRÅ-rapport från 2006 slår hon fast köparens betydande roll för stölder. En hälare kan i stor sett vara vem som helst. Men hon delar grovt upp dem i de tre huvudgrupperna vanliga svenssons, egna företagare och kriminella.

– Restaurangägare eller innehavare till en närbutik återfinns ofta i kategorin egna företagare.

Hur mycket av stöldgodset som köps på den legala marknaden vet Linda Källman inte med säkerhet, men i hennes rapport framkommer att en stor del till sist köps av vanliga människor och företag. Hon berättar också att polisen bedriver minimalt med spaning efter stöldgods. Det är ett lågprioriterat brott som hon anser bör omvärderas.

– Om polisen skulle bry sig mer om att spåra stöldgods bakåt så kanske de skulle hitta viktiga brottsliga förgreningar och nätverk. Kommer man åt hälarna minskar också stölderna.

En av anledningarna till att jakten på hälare och stöldgods har blivit ett eftersatt område inom polisen tror Linda Källman beror på myndighetens omorganisering för ett par år sedan. Då försvann de större gods- och registerrotlarna från de flesta stationer. Nu återfinns de bara i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Risken att bli upptäckt med stöldgods och att dömas för häleri måste öka. Dessutom bör potentiella köpares kunskap om brotten förbättras.

Annons
Annons