Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högst andel socialbidragstagare i Hofors

/
  • FORSKAR OM SOCIALBIDRAG. ”Kommuner kan inte bedriva näringspolitik. Men det finns ett visst belägg i den nationella arbetsmarknadspolitiken att praktik ger en viss positiv effekt”, säger universitetslektor Rickard Ulmestig som har forskat om förändringar i arbetsmarknadspolitiken och försörjningsstöd.

Hofors är den kommun i Gästrikland med högst andel socialbidrags-tagare.

I Ockelbo har kommunens kostnad för försörjningsstöd ökat med 110 procent på fem år.

– Det är svårt för kommunerna. Man kan inte göra så mycket åt det, säger Rickard Ulmestig, doktor i socialt arbete på Linnéuniversitetet.

Annons

7 av 100 Hoforsbor får försörjningsstöd, jämfört med 4 av 100 i snitt i Sverige. Kostnaden för socialbidragen i Hofors har, enligt kommunen, stigit från 6 miljoner kronor till 15 miljoner på fem år. Om utvecklingen från årets första månader står sig ökar kostnaderna även i år.

Ockelbo kommun betalade ut drygt 3 miljoner i försörjningsstöd för sex år sedan, och drygt 7 miljoner förra året.

Erik Pettersson, enhetschef på socialtjänsten i Hofors, konstaterar att de övriga skyddsnäten blivit sämre.

– Finanskrisen med havererad arbetsmarknad spelar också en mycket stor roll. Men även om arbetsmarknaden vänder kommer vi att ha många människor kvar eftersom kraven på arbetsmarknaden har ökat. Det saknas skyddade arbeten som tidigare fanns inom Samhall. Kort sagt har en rejäl övervältring av kostnader skett från staten till kommunerna.

Samma slutsatser drar forskaren Rickard Ulmestig som skrev sin avhandling om arbetsmarknadspolitik och socialbidrag.

– Socialbidragskostnaderna handlar inte om individen, att folk skulle vara lata eller inte vilja jobba. Det handlar om förändringar i välfärdssystemen och på arbetsmarknaden.

– Det har gjorts stora neddragningar i välfärdssystemet. Alliansen kanske sparar lite mer, men båda blocken är nästan lika goda kålsupare, säger han.

Rickard Ulmestig hänvisar till att det var Göran Perssons regering som först begränsade a-kassan genom att inte höja maxbeloppet. Han kopplar också ihop uteblivna bidragshöjningar till att ensamstående kvinnor med barn är en stor grupp socialbidragstagare.

– Hade bostadsbidraget och underhållsbidraget höjts hade färre fått socialbidrag och de som hade fått det hade fått en mindre summa pengar. Stora grupper hade påverkats, säger han.

Kommunerna griper efter åtgärder och tillsätter olika projekt för att bryta individers bidragsberoende. Men enligt Rickard Ulmestig är det få projekt som har visat sig verkningsfulla.

– Jag är ganska negativ mot många projekt. Det finns säkert bra projekt, men de flesta projekt är nog plus minus noll. Det finns få utvärderingar.

Men vad ska kommunerna göra?

– Praktik kan vara en grej som är verkningsfull, det finns det visst belägg för. Men det går inte att bekämpa arbetslösheten på individnivå, arbetsgivare måste vilja anställa.

Annons
Annons
Annons