Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu kan Evelina höra katten jama

/
  • Med hörselimplantatet kan Evelina Östgren Baglien höra fågelsång och sin pratglada katt Tindra jama. Men den stora förändringen är att hon nu vågar prata mer med människor och bli mer framåt. Hon har också ändrat sina framtidsplaner.

Evelina Östgren Baglien har varit hörselskadad sedan födseln.
För snart ett år sedan fick hon ett cochlea-implantat som gav henne tillbaka en del av hörseln.
Det har också gett henne ett nytt liv.
– Jag har blivit mer öppen, säker och vågar prata mer.

Annons

22-åriga Evelina Östgren Bagliens hörselskada upptäcktes när hon var i treårsåldern och sedan hon var fyra har hon haft hörapparat. Det har gjort att hon har kunnat höra tal och lära sig prata men hon använder sig också av teckenspråk och läppläsning.

För tre år sedan försämrades dock hennes hörsel kraftigt.

– Jag hörde inte själv vad jag sade för något, säger Evelina

– Jag trodde först att det var hörapparaten som hade blivit dålig, men det var inte det som var fel.

Det var i stället hörseln i Evelinas i vänster öra som blivit så dålig att inte ens hörapparaten längre räckte till.

Då nämnde hennes läkare på Gävle sjukhus att ett inopererat cochlea-implantat, CI, kunde vara ett alternativ.

Implantatet fungerar som ett slags konstgjort öra. Det fångar upp ljud med en mikrofon och skickar sedan in elektriska signaler till hörselnerverna och vidare upp till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan om impulserna till ljud och det gör att patienten kan höra.

Evelina funderade ett tag och bestämde sig sedan för att ge det en chans.

– Jag ville höra bättre, kunna prata mer och lyssna på musik.

Efter att hon blivit ordentligt utredd och fått klartecken av läkare, kurator och tekniker fick hon i juni lägga sig på operationsbordet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Då borrade man ett hål i skallbenet bakom vänster öra och satte in en mottagare med elektroder som går in i öronsnäckan.

I augusti kopplades sedan den yttre delen med mikrofon och datorprocessor på och det gjorde att hon kunde börja höra.

I början var det dock mycket som lät konstigt.

– Ni lät som robotar när ni pratade, säger Evelina till sin mamma Annelee.

– Och det värsta ljudet var prassel från plastpåsar. Det var jobbigt.

Det tog också tid för hennes hjärna att lära sig tolka alla nya ljud.

Ett av de första var när Evelina och hennes mamma promenerade i en park i Uppsala strax efter att implantatet hade kopplats in.

– Vi gick på en grusgång och jag undrade vad det var som lät. Jag frågade mamma om det var en gräsklippare men det var ljudet av gruset under fötterna. Jag hade aldrig hört det förut.

I dag har hon vant sig och tycker inte direkt att några ljud är jobbiga. Men det kan vara svårt när hon är i bullriga miljöer eller om det är många människor som pratar.

Ett cochlea-implantat ger heller inte någon perfekt hörsel. Man har även efteråt vad läkarna klassar som en medelsvår hörselskada och Evelina kompletterar fortfarande med att läsa på läpparna när folk pratar. Men för henne har det ändå inneburit att hon fått ett liv med helt nya möjligheter. Hon tycker själv att hon blivit mer öppen och framåt.

– Det har blivit väldigt bra. Jag vågar prata mer med folk och jag kan säga min åsikt, säga vad jag tycker.

Hennes framtidsplaner har också ändrats. Hon kan i dag tänka sig mer utåtriktade jobb.

– Jag skulle gärna vilja bli florist och arbete med blommor eller någonting med inredning. Jag funderar också på att gå på Komvux och läsa mer engelska och svenska.

Hennes mamma märker också en stor skillnad.

– Hon är inte så beroende av oss längre. Hon har blivit mycket mer självständig.

Målet nu är att hitta ett jobb. Evelina hoppas att hon ska få komma ut på praktik snart.

Hon vill också bli bättre på att prata i telefon.

– Det går bra med mamma och pappa och de som jag känner men är det andra så är det svårt. Det vill jag lära mig.

Annons
Annons