Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Vad ska hända med vår bortglömda stolthet?

+
Läs senare
/
  • Trots att Rådhuset ligger vid Rådhustorget mitt i centrala Gävle är det i dag anonymt för många Gävlebor. Men kommunen hoppas nu kunna göra det mer publikt.
  • Trots att Rådhuset ligger vid Rådhustorget mitt i centrala Gävle är det i dag anonymt för många Gävlebor. Men kommunen hoppas nu kunna göra det mer publikt.
  • Trapphuset är ljust och stort.
  • Källaren har under många år använts som arkiv. Det har under åren funnits planer på att anlägga en rådhuskällarrestaurang.
  • Rådhusets stolta historia finns beskriven på väggarna i entréhallen.
  • I entréhallen pryds väggarna av små berättelser om husets historia och stadens. Gamla bänkar finns också bevarade.
  • Den norra entrén från Rådhustorget är Rådhusets huvudentré. Ovanför den finns också balkongen där borgmästaren höll sina tal.
  • Alfred Nobels pappa Immanuel Nobel den yngre som föddes i Gävle finns avbildad i Rådhuset.
  • Arbetsrummen i Rådhuset är ljusa och har högt i tak.
  • Tacket i praktsalen är vackert målat med konstverk i ljusa färger.
  • Bostadsforskningsbiblioteket på mellanvåningen är snart tömt på litteratur. Institutet för bostads- och urbanforskning har påbörjat flytten till Uppsala.
  • Christina Kjerrman-Meyer berättar att den vackra praktsalen på senare år mestadels har använts till konferenser och middagar.
  • Uppsala Universitets märken finns än så länge kvar på glasdörrarna vid huvudentrén.
  • Den stora sessionssalen, eller praktsalen som den också kallas, på översta våningen är Rådhusets stolthet. När bostadsforskarna flyttade in återställdes originalfärgerna på väggarna
  • Rådhusets fick sitt nuvarande utseende efter en fasadrenovering 1987.
  • Många av Rådhusets dörrar är rikligt utsmyckade.
  • Källaren har under många år använts som arkiv. Det har under åren funnits planer på att anlägga en rådhuskällarrestaurang.
  • Trapphuset är ljust och stort.
  • Det står fortfarande ovanför många dörrar vad salarna har använts till.
  • Christina Kjerrman-Meyer visar en av vedlårarna i trapphuset. Den användes även som vilobänk.
  • Porträttmedaljongen på Gustav III utfördes av Johan Tobias Sergel.
  • Alfred Nobels pappa Immanuel Nobel den yngre som föddes i Gävle finns avbildad i Rådhuset.

Det är Gävles bortglömda stolthet. Få Gävlebor vet i dag hur Rådhuset ser ut från insidan.

Men nästa år flyttar bostadsforskarna ut och kanske kan det anrika huset öppnas upp igen.

Rådhuset var en gång fyllt av liv och makt. I dag är det en slumrande byggnad i Esplanadens södra ände som inte många Gävlebor har tillträde till. Men när Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, flyttar ut i början på nästa år är det tänkt att Rådhuset ska få en mer publik användning igen.

Vi tog oss innanför de tjocka väggarna och gjorde en rundvandring.

I entréhallen möts vi av Christina Kjerrman-Meyer, administratör på IBF och en av sju Gävlebor som i dag jobbar i Rådhuset. Resten av institutets omkring 40 anställda är Uppsala- eller Stockholmsbor.

Entréhallen och trapphuset är målat i vitt och har texter på väggarna som beskriver Rådhusets historia. Ovanför flera av dörrarna står det pedagogiskt vad rummen innanför har använts till, som domsal eller rådsrättens kansli. Allt är bevarat sedan byggnadens glansdagar. Rummen på bottenvåningen används i dag till kontor och fikarum för personalen.

En våning upp ligger fler kontorsrum, men även bostadsforskarnas bibliotek. Men många av hyllorna gapar tomma och de flesta av böckerna har redan flyttats till Uppsala.

Den övre våningen är Rådhusets paradvåning. Här finns sessionssalen, eller praktsalen som den också kallas. Här höll tingsrätten sina förhandlingar och rummet är målat i mättade blåa, gula och bruna färger. Det är prytt med ljusa takmålningar och förgyllda detaljer och i två av hörnen har kakel-ugnar bevarats. I ena änden finns en läktare där åhörarna satt.

Fönstren bjuder på en fantastisk utsikt över Esplanaden med Gävle Teater i fonden.

Rummet används i dag mest till seminarier och julluncher för IBF, men Christina Kjerrman-Meyer berättar att hon då och då visar upp salen för intresserade besökare.

– Då och då ringer både turister och Gävlebor på och vill se hur huset ser ut på insidan. Och det händer fortfarande att folk kommer och frågar om det är här man gifter sig. Då har de gått fel och ska till stadshuset, säger hon.

Annons
Annons
Annons