Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Naturvänner vill stoppa avverkning vid Kungsberget – "Urskogen hotas!"

En av Gästriklands sista rester av urskog hotas när statliga skogsbolaget Sveaskog planerar att avverka i angränsande skogsområden. Det menar Lotta Delin och andra i Naturskyddsföreningen som försöker stoppa avverkningarna.

LÄS MER: Sveaskog avvaktar efter naturvännernas larm

Vi befinner oss i Mombyåsens domänreservat, några kilometer väster om Kungsberget i nordvästra Gästrikland.

Solstrålarna sträcker sig ner mellan trädkronorna och ger lyster åt den ljusgröna mossan. Fåglarna sjunger och ackompanjeras av vindens sus.

Bara något hundratal fotsteg från den nyanlagda vägen når vi den gamla skogen, med flerhundraåriga tallar, torrakor som sträcker sig mot himlen och nedfallna träd som blivit bo för rödlistade tickor, lavar och insekter.

Det är lätt att associera till John Bauers sagoskogar.

Enligt naturvännerna finns här över 50 "naturvårdsintressanta" arter, däribland 16 som är rödlistade.

Ellinor och Lotta Delin vill värna om miljön i Mombyåsens domänreservat.

– Skogen är hotad, menar Lotta Delin som tar mig med på vandringen.

Reservatet är inte särskilt stort, ungefär 150 gånger 150 meter, och ligger på krönet av Mombyåsen. Hotet kommer från avverkningarna som Sveaskog planerar.

Vid gränsen till reservatet har rödgula plastband satts upp. Sveaskog planerar för slutavverkning vilket innebär att det blir hygge på andra sidan om plastbanden.

Lotta Delin och hennes vänner befarar att avverkningarna medverkar till att miljön i reservatet förändras, att det påverkar bland annat ljuset och fuktigheten och skadar sällsynta växter, lavar och svampar.

– Förskräckligt, tycker hon.

Lotta och dottern Ellinor Delin visar flera rödlistade arter under vandringen.

Naturskyddsföreningen har kontaktat Sveaskog och skrivit till Skogsstyrelsen för att förmå dem att göra en så kallad nyckelbiotopsinventering av skogen som bolaget vill avverka.

Der gulröda banden visar gränsen för de planerade avverkningarna. Bortom banden kan det bli kalhygge om Sveaskog får sin vilja igenom.

De hoppas att inventeringen ska visa att flera sällsynta arter finns också där.

Det lilla reservatet ser de som "en klenod".

"Låt domänreservatet bli kärnområdet i ett större frivilligt avsatt bestånd", är budskapet till skogsbolaget.

Reservatet ligger inom ett område där nya vindkraftverk är på väg att byggas. Danska Vestas ska snart sätta upp tio vindkraftverk.

Reservatet med den hotade miljön ligger bara något hundratal meter från den breda grusvägen som anlagts för vindkraftsbyggets skull men som också kan användas för virkestransporter.

På vägen dit passerar vi jättelika rör som ska monteras ihop till stolpar och lyftas upp vid betongfundamenten. Breda grusvägar har anlagts för att ge plats åt transporterna av utrustningen.

De här vägarna kan nu utnyttjas av skogsbolaget för virkestransporter.

Vindparken väntas vara klar sent i höst och i den vevan planerar Sveaskog att börja avverka. Det handlar om slutavverkning, det vill säga hyggen.

En gammal tall med torr krona i Mombyåsens domänreservat.

Några dagar innan utflykten till reservatet besöker jag makarna Lotta och Anders Delin i Järbo. Anders var tidigare ordförande i Naturskyddsföreningen i Gävleborg och fortsätter engagera sig för skogar, växter och natur även om han själv blivit skröplig med åren.

– I Gävleborgs län finns bara en liten del av en promille av urskogen kvar, ungefär 100 hektar, säger han.

I Gästrikland är det noll, menar Anders Delin. En av de få resterna är "tussen" i Mombyåsens domänreservat.

Naturskyddsföreningen skickade skrivelserna till Skogsstyrelsen med kopia till Sveaskog i mitten av juni. Något svar har de ännu inte fått.

– Enda möjligheten för oss att visa att ett område borde sparas är att vi hittar signalarter eller rödlistade arter. Andra argument finns inte. De lyssnar inte om vi säger att det är en gammal fin skog. Då är det känslomässigt. Det här är fakta, säger Lotta Delin.

Det här är en av de flerhundraåriga tallarna i Mombyåsens domänreservat.

En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för bevarandet av skogens hotade växter och djur. Förekomsten av signalarter av växter och djur brukar tyda på en skog med höga naturvärden, det vill säga en nyckelbiotop. Rödlistade arter är sårbara eller hotade i olika grad. (Källa: Skogsstyrelsen, www.artdatabanken.se).

"Sveaskog ska vara ett föredöme när det gäller att utveckla ett uthålligt utnyttjande av skogens olika naturresurser samt arbeta för att förverkliga de nationellt antagna miljömålen" (Källa: Sveaskogs miljöpolicy).

Flera rödlistade arter håller till i de delvis mosstäckta lågorna.

Garnlav är en av flera rödlistade arter som finns i reservatet.

En del sällsynta lavar kräver skarpa ögon och helst lupp för att synas.

I den gamla skogen finns inga stubbar. Träden har fått falla av sig själv.

Här och där ligger lågor och blir näring åt växter och insekter.

Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons