Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Hjärnan fungerar bäst när den har roligt”

Annons

Runt 50 – i samband med att syn och hörsel försämras, det tar längre tid att lära, och det blir svårare att minnas namn – brukar frågan komma. Hur påverkar min åldrande hjärna mitt fortsatta liv?

Så Liv & Lust åkte till Sandviken och Marianne Lannsjö, forskare och rehabiliteringsläkare med inriktning på hjärnan.
– Var fysiskt aktiv, ha roligt, undvik gamla hjulspår och våga göra nya saker! Tar man hand om sig så får hjärnan tillräckligt med stimulans att påverka åldrandet positivt.

Mariannes råd gör dig starkare – såväl fysiskt som psykiskt – och livet roligare.
– Att försöka backa tiden till tonåren med hjälp av kläder, smink och annat ökar bara stressen.
Och Marianne, själv, hur bekväm är hon i sina 50+?
– Min första tanke inför 50-årsdagen var ”så underbart att må så bra vid 50”. Att uppleva att bli 50 så positivt var en överraskning.

Medan Marianne i dag, när hon närmar sig sin 52-årsdag, har överraskats av en helt annan tanke. ”Att vilja backa tiden”.
– Tio år bara, säger hon och ler. Jag skulle vilja ha mer av den tid jag har just nu. Jag tycker inte om att jag tänker så, för jag har oavsett ålder alltid trivts med den ålder jag befunnit mig i.

Så vi backar tiden – till ”noll”:
– Vi föds med massor av oorganiserade hjärnceller. En hel del går förlorade då hjärnan mognar och organiserar sig, och når sin maximalkapacitet vid 20–25.
– Det vore fel att säga att hjärnan blir sämre efter 30, men vi förlorar förmodligen celler och vi producerar förmodligen nya, men inte med samma omsättning som i övriga kroppen.

Förlusten av hjärnceller är dock inget vi passivt måste finna oss i.
– Hjärnan är i högsta grad träningsbar och ju svårare och roligare träningen är desto större blir effekten. Djurförsök visar att i synnerhet social stimulans, och fysisk aktivitet, stimulerar produktionen av nya celler, och vi har goda skäl att tro att människan fungerar på samma sätt.

Marianne berättar att två, tre motionspass om 30–45 minuter vardera per vecka, varvat med promenader och cykling, räcker för att uppnå en tillräckligt positiv effekt. Men hjärnan gillar även att göra ”småsaker” – som att prova ett nytt recept.
– En undersökning om hur minnet hos 80-åringar och äldre påverkas av social aktivitet respektive passivitet visar att de inaktiva efter fem år löpte 2,6 gånger större risk att få Alzheimers än de aktiva. Så våga nytt!

Fysisk aktivitet motverkar även depressioner och ökar den mentala orken, men småningom når den åldrande hjärnan sin gräns. Men då är det så vist inrättat att vi som äldre och friska får hjälp av tidigare erfarenheter när vi exempelvis lär oss nya saker.
Ny forskning visar också att vi kan underhålla hjärnans förmågor via kosten.
– Fytokemikalier, som finns i frukt och grönsaker med starka färger, är organens reparatörer och särskilt bra för nervsystemet.

Rekommendationen är att äta tre frukter eller bärportioner av olika färger varje dag, och att man när man äter grönsaker ska äta lika delar tillagade respektive råa.– Men var inte sträng mot dig själv. Det du missar i dag kan du äta en annan dag.
Att äta tillsammans med andra människor tillför ännu mer kvalitet, ty då vi har det trevligt bildas oxytocin, ett antistresshormon, som hjälper oss att slappna av och njuta.

Det Marianne fascineras av i sitt eget åldrande är att hennes fysiska och mentala ork i så hög grad räcker för att tillvarata friheten åren efter 50 erbjuder. Som att ha tid att odla sina intressen och att även upptäcka nya, och att ha en ekonomi som är ”rymligare” än när äktenskapet var nytt och barnen ännu inte utflugna.
– Jag paddlar och vandrar i naturen, orkar åka skidor en hel dag, cyklar och promenerar.
Inte av krav om att hålla hjärnan i trim, utan för att Marianne tycker om fysiska aktiviteter.

Men, livet är inte enbart lattjo lajban, som Marianne säger, utan innebär också besvikelser, problem och förluster.
– Problem behöver vi för att mogna som människor, men även i det jobbiga kan det finnas mening. Att i efterhand se att man inte gav upp och inte släppte in bitterhet i sitt liv, utan faktiskt kunde lösa problemet, kan ge en enorm tillfredsställelse.

Precis här i intervjun känner jag sådan glädje av att lyssna på Marianne och jag frågar om även den typen av glädje påverkar hjärnan.
– Hjärnan fungerar bäst när den har roligt. Glädje är faktiskt oerhört viktigt, så lev i nuet och träna din mindfulness (uppmärksam närvaro). Och låt inte rädsla bli din drivkraft, utan kärlek.

Annons
Annons