Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Effektiva under ytan

/
  • På nördjakt. Linus Larsson och Daniel Goldberg har kartlagt historiska svenska hackare.

Hackaren är en mysomspunnen figur, en nörd i ett sunkigt tonårsrum knäcker koder och lösenord till topphemliga superdatorcentrum. Sådana expertkunskaper är så obegripliga att man måste beundra dem.

Annons

Men det handlar också om styrkeförhållandet mellan hackaren och hans motståndare. Hackaren är en nobody – som råkar hota makten och därför är det lätt att sympatisera med David i striden mot Goliat, även om det som skett är olagligt. Samma sak illustreras på film, när vi applåderar hur romanhjälten Lisbeth Salander tar revansch på samhället genom att enkelt ta sig i andras datorer.

En ny bok om ”Svenska hackare” gör egentligen ingenting för att sticka hål på myten – även om 16-åriga Philip Petersson i Uppsala mest gjorde dataintrång för att ha ”kul”. Han jagades av en hel stab FBI-anställda och fick rubriker över hela världen som den som satt skräck i både den amerikanska försvarsmyndigheten, Nasa och bolagsjätten Cisco.

Varför blev just svenska kids så datasmarta?

Ett svar är hem-PC-reformen i slutet av 1990-talet som gjorde priset för en hemdator överkomligt och Sverige till ett av de mest datortäta landen.

Det är inte så att boken tar hackarna i försvar. Om den konstaterar att säkerhetsluckor täppts till tack vare hackerattacker, så intervjuas också ”Adam” – en cynisk man i IT-branschen som systematiskt stjäl företagsdokument och säljer vidare. Att komma åt kvartalsrapporter i förväg – ingen konst.

Författarna Linus Larsson och Daniel Goldberg instruerar hur vi vanliga datoranvändare bör akta oss – de ger en checklista för överlevare: lösenordshygien och frekvent uppdatering av säkerhetsprogram. Tänk på att ett mejl är lika offentligt som ett vykort, varnar ”Svenska hackare”.

Men som läsare kan man inte undgå att fascineras av det faktum att det mäktiga nätet har en lika mäktig skuggsida. Det finns skurkar men också drivkraften hos unga människor att bemästra systemen.

Man fångas inte minst därför att det här en historia som faktiskt kan berättas och förklaras från allra första början. Datorns barndom är ännu så nära. Året var 1980 när det första svenska textmeddelandet sändes via modem mellan hörsal E7 på Kungliga Tekniska Högskolan och ett radhus i Täby och ett sus gick genom publiken.

Vi får läsa om pionjärerna som kommunicerade via BBS, om vandaliseringen av CIA:s webbsajt, om de beryktade attackerna mot Aftonbladet. Namn som passerar är Deamon Phreaker, Fragglarna, Vuxna Förbannade Hackare och Dan Egerstad – den svenska IT-konsulten som närmast av misstag fiskade upp en hel ström av hemlig information, mejladresser och inloggningsuppgifter till högt uppsatta personer.

Larsson och Goldberg sätter hackerkulturen i ett sammanhang. Den är intimt förknippad med bilden av internet som ett fritt och gratis flöde av information, det vill säga vad som också kommit att skapa nätaktivism och bli en politisk fråga. Hur långt borta är ett scenario där bredbandsoperatörer låter det företag som betalar bäst få mest tillgång till nätet?

Man kan säga att författarna både ger en god historisk tillbakablick och ökar nätmedvetenheten. Vi ska inte vara så förbaskat naiva därute.

Annons
Annons