Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sockervadd

Annons

I sin förra diktsamling, ”Älvdrottningen”, släppte Eva-Stina Byggmästar lös ett idylliskt, glädjesprakande blomsterspråk. Det var ingen hejd på den lustfyllda färgprakten; dikterna var prunkande sommarträdgårdar befolkade av leklystna dryader, nymfer och kentaurer. Och i den grönskande världens mitt: den strålande, älskade älvdrottningen, en lesbisk lekkamrat och kärleksgudinna. Den naivistiska, lätt queeraktiga idyllen var fullständig, utan hotande sprickor.

Hur följer man upp något sådant? I nya ”Men hur små poeter finns det egentligen” fortsätter Byggmästar ungefär där hon slutade för två år sedan: i den grönskande idyllen.

Den här gången är den leklystna kärleken dock främst riktad mot själva poesin. ”ETT BRÖSTSOCKER” är det poetiska språket, något fint och gulligt som rymmer ”småbokstävernas närhet”.

Byggmästar skapar en hel lyrisk sagovärld kring sitt lekfulla språk. Det är en underbar plats där ”vokalerna svävar / ovanför våra huvuden på ett helt / bedårande sätt…”

Poeterna, här ett släkte småvuxna figurer klädda i grönt, är ett slags busiga sagoväsen, bokkvinnor och lyrikpojkar, som diktjaget leker lustfyllda ordlekar med. ”HUR KUNDE ALLT BARA BLI SÅ DÄR / POETISKT”, frågar hon sig lyckligt i en av dikterna.

Och så fortsätter det. Lyckligt, lekfullt och naivistiskt. Som om poeten ville göra uppror mot den lyriska melankolins tyranni. Jag väntar hela tiden, möjligen av gammal vana, på att idyllen ska spricka och ge plats åt mörkret, men så blir det inte.

Det känns en smula märkligt. Den lyriska sockervadden tycks kompakt, ogenomtränglig. Och ja, faktiskt en smula provocerande.

Byggmästar tar i denna elfte diktsamling steget fullt ut: hennes diktvärld är en grönskande, genomidyllisk lyckodröm där allt är möjligt. Det är som om dikterna vore skrivna av ett nyförälskat, salongsberusat mumintroll, som nog läst lite för mycket Gunnar Björling.

Sämre sällskap kan man förvisso ha, men någon gång måste väl även denna lyriska idyll rämna?

Annons
Annons