Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spelets regler

Annons

”Plötsligt händer det”. Så lyder en av samtidens mest lyckade reklamfraser. Framkarvad av Storåkers reklambyrå efter år av omgörning av Svensk spel och spelmonopolet. När jag läser Anton Gustavssons och Adam Svanells ”Spela lagom” nämns att det var samma reklambyrå som lanserade Nya Moderaterna i förbifarten. När jag läser vidare har jag svårt att släppa det.

Nu är det knappast Moderaterna själva som har fört oss dit vi är i dag. Sverige har i dag ett av världens bredaste spelutbud. Med en mängd olika former av lottospel, bingo och pokervarianter stoltserar Svenska spel som för en generation sedan knappt hade en marknadsavdelning. Över hela landets krogar finns Jack Vegas-maskinerna – spelvärldens svarta änka – utströdda och drar in bortåt sju miljarder om året. Samtidigt sitter en mängd utländska spelföretag och pressar på det svenska monopolet genom nätpoker.

Hur hamnade vi här? I Gustavssons och Svanells bok får vi både ett enkelt och direkt svar och ett mera komplicerat svar, mellan raderna.

Det enkla är att spelvärlden drar in en jäkla massa pengar till statskassan. Monopolet har därför behållits, under såväl socialdemokratisk som moderat regi, men samtidigt marknadsanpassats.

Det mera komplicerade svaret går att finna i hiphop-gruppen Mohammed Alis briljanta låt ”Postkodsmiljonären”. Där har det folkkära tv-programmet blivit en metafor för boendesegregationen; hur människor som har fel postkod förlorar. I Gustavssons och Svanells bok är det mycket väl gestaltat. Parallellt beskriver de ett Sverige som blir alltmera ojämlikt och en spelmarknad som växer som en cancersvulst. 2011 höll Reinfeldt ett tal där han varnade för se ”stora visionerna” inom politiken. ”Men människor gillar att drömma”, konstaterar Gustavsson och Svanell. Och när drömmarna flyttar från politiken dyker de upp någon annanstans. På så sätt kan tanken på spelvinsten – att det plötsligt händer – bli en underjordisk gång mot de högre klasserna. Särskilt i ett samhälle där de politiska visionerna inte sträcker sig bortom nästa jobbskatteavdrag.

”Spela lagom” är som sagt en bok som skickligt gestaltar detta nya klimat. Genom spelindustrins nålsöga kikar författarna in i det tankeskifte som håller på att ske. Där spelmarknaden egentligen inte finns längre, bara en enorm underhållningsmarknad.

Stilen är rapp som en pisksnärt; Gustavsson och Svanell skriver på en driven Filter-prosa och korsklipper historiska anekdoter, samtidshistoria och upplysande statistik. Det gör att boken också ingår i en samtidstrend. Tillsammans med böcker som Mikael Nybergs ”Det stora tågrånet”, Rebecka Bohlins ”De osynliga”, Katarina Johanssons ”Badskumt” och Gellert Tamas ”De apatiska” – för att bara ta några exempel – tar sig ”Spela lagom” an ett specifikt ämne. På driven essäjournalistisk prosa spänner det sedan upp det inifrån och utvidgar det till samhällspolitiska dimensioner.

Detta är en typ av böcker som gestaltar globaliseringen som något som inte pågår långt därborta utan här, mitt ibland oss. Det är en mycket angelägen typ av böcker.

Rasmus Landström

Annons
Annons
Annons