Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konstant Gävlegnäll

/
  • GNÄLLMEGAFON. Sofia Hultin har i sin performance samlat röster från utflyttade Gävlebor om varför de lämnade staden.

Annons

En folktom perrong på Centralstationen. Ett tåg går. Man kan tro att alla Gävlebor redan har flyttat. Att döma av Sofia Hultins performance, där hon med megafon läser upp de motiveringar som hon har fått av utflyttade Gävlebor till varför de lämnade, finns det ingen anledning att stanna kvar.

Denna performance är en del av Konstcentrums nya utställning ”Hej Gävle” (mer om den senare i veckan) som har bjudit in elever från Konstfack att komma med förslag på offentliga konstverk i staden.

Skäl efter skäl blir uppläst, slås in som spikar i kistan. Några är deppiga. Andra roliga. Ångesten som ligger över staden har fått någon att dra. Fula Gävlefrisyrer en annan. Spegelns stängning fick någon att ge upp. Stadens komplex för allt drev någon på flykten.

Tillsammans blir de en monolog, rösterna glider samman till en klagovisa. Om jag inte visste ursprunget till texten skulle jag gissa på debattören Lasse Ekstrand som manusförfattare.

Jag har själv gnällt en del under åren, jag har själv varit en som flyttat, men när jag hör Sofia Hultins performance – som hade behövt vara mer kraftfullt framfört, inte läst innantill – matas lokalpatrioten i mig med irritation.

För en gångs skull hade det varit roligt att få höra rösterna från dem som valt att flytta hit istället.

Annons
Annons
Annons