Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Forsbacka firade mäktigt

/

Forsbacka kammarkör firar 50 år i år, och då slår man på stort. Tillsammans med sångarvänner från Gävle, Sandviken och Stockholm, barnkörer och solister, och Sandvikens symfoniorkester, gav man sig på lördagen på ett av de största körverk som finns – nämligen Carl Orffs ”Carmina Burana”.

Annons

Inledningsvis blev man dock först hyllad av orkestern som, förstärkta med musiker från Gävles symfoniorkester, klämde i med Hugo Alfvéns ”Festspel”. Därefter ett festligt inlägg från barnkörerna ur sångspelet ”Mäster Wolfgang” som handlar om Mozarts liv.

”Carmina Burana” bygger på medeltida latinska och tyska sånger, och Orffs idé om musik är tydlig, nämligen den att musiken är en del av en sammansatt konstform där textens deklamering intar den dominerande rollen. Inte konstigt att Orff riktade in sig på teatern hädanefter.

Den mest kända sången är utan tvekan ”O, Fortuna” som bombastiskt både inleder och avslutar verket. Det här måste vara något av det roligaste, men kanske också det svåraste, man kan sjunga som kör med alla varierande sånger, tempi och stämningar. Kvällens kör behärskade alla dynamiska skiftningar strålande bra, och med de två solisterna levererade de en formidabel tolkning. Jag har skrivit det förr, Forsbacka kammarkör har en bredd som få och tvekar inte att ta sig an det som tilltalar dem, vare sig det är Tommy Körberg eller nån annan som vill samarbeta. Detsamma gäller Sandvikens symfoniorkester som jag sett i alla möjliga sammanhang, alltid lika proffsiga trots sin amatörstatus.

Håkan Sund var en klippa på dirigentpulten med full koll på alla deltagare, stora som små. Och Kalle Zerpe som presentatör var lättsam, informativ och humoristisk. Totalt sett ett fullvärdigt firande av en ung jubilar, som jag hoppas fortsätter med samma nyfikenhet och utmaningslusta de kommande åren också.

Annons
Annons
Annons