Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lysande avslutning på magisk kväll

/

Annons

Sabine Zweiackers röst svävar ut över salen och trollbinder den fullsatta salen. Det magiska tar plats mitt ibland oss. Musiken öppnar dörrar till världar vi inte trodde fanns och publiken kliver in.

Lördagskvällens konsert med musik ur fantasyfilmer och tv-spel blev så mycket mer än en nostalgisk tillbakablick på serier vi sett eller spel som vi försökt ta oss igenom. Producenten Orvar Säfström, som personligt och medryckande presenterade styckena, satte musiken i centrum. Inga filmklipp eller bilder tog fokus från musikerna. Det hade ju annars varit ett enkelt knep. Publiken applåderar filmklippet och inte musiken. Eller sig själva för att man känner igen varifrån stycket kommer. Men här har symfonikerna, Forsbacka kammarkör och solisten huvudrollerna.

Inledningen är stark med Howard Shores musik ur Sagan om ringen. Den pastorala början med den fina flöjtstämman bryts av dunkande pukor och man känner hur skuggan från Mordor breder ut sig. I Gollum’s song träder Sabina Zweiacker fram i ett av hennes starka framträdanden under kvällen. Gollum är falsk och ömklig. Men här känner vi med honom.

En överraskning under första halvan är James Horners musik till filmen Willow. Horner, som dog i en flygolycka förra året, komponerade ju massor till storfilmer och dit kan man väl inte räkna Willow. Men musiken är fin, melodirik och medryckande. Här framförd med rejält tryck i blåset.

Höjdpunkterna är många under kvällen. The Dragonborn Comes från tv-spelet Skyrim där man tagit det mexikanska youtube-fenomenet Malukahs avskalade version och parat ihop det med orkesterarrangemanget var riktigt mäktig med Zweiacker som solist.

John Williams musik till Harry Potter fanns naturligtvis representerad liksom kända titlar som Narnia, Hobbiten och World of Warcraft.

En annan av filmmusikens stora, Leonard Rosenman, dök överraskande upp med sitt soundtrack till den tecknade Sagan om ringen-filmen från 1978. Rosenman var elev till modernisten Arnold Schoenberg och skrev musiken till klassiske James Dean-filmer och var i det här sammanhanget lite ”old school”. Här var tonerna som hämtade ur någon matinéfilm. Rejält schvung i orkestern när hjältarna drar ut på äventyr.

Konserten byggs sedan upp till en nästan omtumlande avslutning. Först musik ur Conan Barbaren där efter ett dovt, sorgset stycke slagverkarna börjar pumpa upp stämningen. Musiken muskulös som Conan själv.

Så Game of Thrones. Sången The Rains of Castamere har en viktig roll i serien. Här blandas sorg, hämnd, mord och blod. Den förekommer i en nyckelscen som vänder hela handlingen och skakar om. Sabina Zweiacker klämmer ur varje uns av känsla ur sången. Skönhet och våld hand i hand. Sedan huvudtemat till serien uppbackat med kör och en orkester som spelar som om drakarnas eld var efter dem.

Välförtjänta stående ovationer och jubel. Sedan det kanske bästa som extranummer: Zweiacker i operastycket Aria di mezzo caraterre av den japanske kompositören Nubou Uematsu ur tv-spelet Final fantasy VI. Vackert och känsloladdat och en röst som går från öronen till hjärtat och hela kroppen. Stormande applåder, en publik på fötter igen och idel leenden på scenen.

Annons
Annons
Annons