Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två olika världar möttes

/
  • pop och klassiskt. September och Gävle Symfoniorkester fick konserthuset att gunga.

I lördags var Gävles konserthus så gott som fullsatt. En spänd och förväntansfull publik inväntade en folkkär artist och en symfoniorkester som i år har varit med i ett helt sekel.

Annons

Det tresiffriga talet firas genom en rad olika arrangemang. Kvällen till ära var det glammig pop som skulle gå hand i hand med det klassiska vilket kan låta som en ovanlig mix i flera öron men som visade sig bli riktigt bra.

September eller Petra Marklund som hon egentligen heter trädde med självsäkra steg upp på scenen, framför den enorma orkestern, tog tag i sin mikrofon och drog igång med just ”Mikrofonkåt” till ett hejdundrande jubel. Att få bli kompad av en etablerad orkester säger Petra senare är inte bara en stor utmaning utan också varje artist stora dröm.

Det var över ett år sedan jag såg henne sist, då på en liten scen med lite kortare hår på en nattklubb i Sandviken med en publik som inte kunde stå still. Under kvällen på konserthuset var omständigheterna visserligen lite annorlunda men inte heller där kunde publiken hålla sig stilla. Scennärvaron tillsammans med de vackra stråkarna, delar ur Forsbacka Kammarkör och hennes sångröst välkomnade gåshuden. Det var två helt olika världar som möttes i konserthuset. Två världar som kom att bilda en helt ny, häftig musikalisk upplevelse. Födelsedagsorkestern fick ett par ensamma minuter i rampljuset de med då de till min stora glädje spelade bland annat Shostakovich.

”Vem ska jag tro på?” och ”Teddybjörnen Fredriksson” från tv-succén Så mycket bättre spelades självklart de med. Det var därPetra tog klivet från den okända till att bli alla svenskars favorit. Det visade sig även att Tomas Di Leva som senare i år kommer att stå och sjunga med symfoniorkestern han med, satt i publiken och lyssnade.

Genom den stora blandningen av gamla och nya låtar i olika genrer delade hon inte bara med sig av sin stora personlighet utan gav också en inblick i sitt breda musikaliska arkiv. Jag hade dock gärna hört några fler av hennes egna låtar.

Mellan akterna berättade Petra om sitt fartfyllda liv. Hur hon tidigare i veckan befunnit sig i Hongkong och hänförts av kulturen och hur hon efter konsertens slut skulle bege sig för att packa inför nästa resa. Efter de nästan två timmarna tackade hon för sig, tog emot de ändlösa applåderna för att bege sig till nästa flyg mot Brasilien där ett projekt för att hjälpa hemlösa barn väntar.

Annons
Annons
Annons