Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allergisjuka drabbas av stora brister i dagens vård

Annons

Cirka 2 miljoner svenskar har någon form av allergisk sjukdom och av dessa har ca 800 000 så pass stora besvär att det påverkar deras dagliga liv. Allergiska reaktioner kan vara direkt livshotande och många med allergisjukdom känner helt naturligt oro och ångest för att drabbas av allergiska reaktioner. Ibland är denna oro helt befogad, men många gånger är den obefogad. Problemet är att en stor del av sjukvården inte har tillräcklig kunskap eller resurser för att kunna hjälpa patienten att skilja mellan en allergi som är att betrakta som lindrig, jämfört med en allergi som kan vara potentiellt livshotande. Detta medför stora kostnader för samhället och påverkar patientens/personens livskvalitet i hög grad. Det är hög tid att regeringen tar initiativ till att inleda arbetet med en nationell strategi för allergisjukdomarna liknande den som finns för cancersjukdomarna.

En viktig orsak till situationen i Sverige är att allergivården är kraftigt underdimensionerad och att viktiga forskningsresultat kring omhändertagande, diagnos och behandling inte når ut till behandlande läkare, inte minst inom primärvården

Sedan ca två decennier har vården inom området allergiska sjukdomar rustats ned. Vi kan nu se ett trendbrott när det gäller astmasjukdomen där Socialstyrelsen vid årsskiftet gick ut med nya nationella riktlinjer för astma/KOL-vården. Ett aktivt implementeringsarbete initieras nu i en rad landsting med avseende på dessa nationella riktlinjer. Vår förhoppning är att detta implementeringsarbete kvalitetsäkras.

Nu är det nödvändigt att gå vidare med de övriga allergiska sjukdomarna.

Från patienter och medlemmar i Astma- och Allergiförbundet hör vi dagligen om brister och tillkortakommanden inom allergivården. Patienter blir inte relevant utredda, behandlingsplaner upprättas inte och de får inte hjälp och stöd att kunna hantera de förändringar i livsstil som sjukdomen kräver. Patienter eller föräldrar till patienter med risk för allvarliga reaktioner går med en ständig ångest inför risken att plötsligt få en livshotande reaktion. Dessa patienter eller föräldrar får i dagens svenska sjukvård inte den hjälp de behöver och bör ha rätt till. Kunskapen att ge dessa individer ett bemötande som ger möjlighet till ett fortsatt tryggt liv saknas ofta.

Astma- och Allergiförbundet driver ett projekt med ekonomiskt stöd från Arvsfonden med målet att utveckla metoder för att stödja familjer som lever med stor rädsla på grund av att ett eller flera barn i familjen drabbats av svåra allergier. Inom projektet finns det familjer som till följd av sin oro nästan hamnat i ett totalt utanförskap. Barnen har under flera år inte vågat äta skolmåltiderna. Familjen har inte besökt en restaurang, gått på bio eller använt kollektiva färdmedel på uppemot ett årtionde. Umgänget med vänner och släkt har reducerats.

Vi vet att det under de senaste åren utvecklats ny kunskap inom allergisjukdomarnas diagnostik och behandling. Dessa nya kunskaper sprids inte inom vården och nya metoder tas inte i bruk. Nya möjligheter att skilja svåra allergiska reaktioner, ibland livshotande, mot nötter och jordnötter från lindrigare former av reaktioner tas inte i bruk. Möjligheterna att genom sådan diagnostik underlätta situationen för de aktuella familjerna utnyttjas inte. 

Vi kan också registrera mycket stora skillnader mellan olika landsting när det gäller allergivaccinationer, vilka när de utnyttjas, avsevärt kan lyfta allergibördan från den drabbade och dess familj. Utvecklingen under de senaste åren inom allergivaccinationsområdet har varit rejäl, vilket ökar möjligheterna att fler kan få behandling. Många landsting saknar specialistresurser för vuxna med svåra allergiproblem.

Svenska undersökningar visar att belastningen/påfrestningen hos de som diagnosticerats med allergisk sjukdom är svår och det stöd som samhället erbjuder är kraftigt begränsat.

Den senaste tidens mediediskussioner kring förbud att äta nötter eller jordnötter i allmänna miljöer sätter fingret på några av de allvarligaste bristerna som finns i bemötandet av människor med allergisjukdomar. Ett mindre antal individer har en sådan kraftig allergi att de riskerar att få en allergisk reaktion p.g.a. att någon i närheten äter jordnötter eller nötter, de allra flesta reagerar dock inte alls. Men sjukvården duckar inför denna patientkategori och istället för att utreda hur känslig en individ är tar den det säkra före det osäkra genom att uppmana denna patientkategori att undvika dessa miljöer eller begära att det inte förtärs nötter i dessa individers närhet. Konsekvenserna blir katastrofala då patienten därmed bibringas uppfattningen att hen har en potentiellt livshotande allergi. Är det så allergisjukvården i Sverige ska fungera?

I såväl Finland som Norge pågår nu ett arbete med nationella satsningar för att minska ohälsan bland astma- och allergisjuka, och därmed även samhällskostnaderna. I Finland där detta arbete har pågått längst har arbetet varit mycket lyckosamt.

För snart två decennier sedan skrotades det svenska övergripande nationella programmet för att möta allergisjukdomarnas utbredning, när det dåvarande Folkhälsoinstitutets allergiprogram lades ned. Sedan dess har landsting och kommuner kontinuerligt rustat ned området. Bl.a. har antalet allergikommittéer i landet minskat från 120 till tre. Samtidigt har Astma- och Allergiförbundet lagt fram förslag på nationella satsningar.

Det är nu hög tid att regeringen tar initiativ till att inleda arbetet med en nationell strategi för allergisjukdomarna liknande den som finns för cancersjukdomarna. Vi ska inte vara sämre än Finland eller Norge.

Det bristande bemötande som allergipatienter erfar i kontakten med den medicinska vården, samt vårdens svårigheter att ta till sig nya metoder för diagnostik och behandling, leder till ett onödigt lidande och onödiga samhällskostnader. Det understryker behovet av att gå vidare och utveckla nationella riktlinjer inte bara för astmavården utan också för allergivården. Det är därför hög tid för Socialstyrelsen att inleda arbetet och se till att nationella riktlinjer för allergivården tas fram, implementeras och kvalitetssäkras.

Maritha Sedvallson

ordförande Astma- och Allergiförbundet

Ulla Nyström Kronander

ordförande Svenska föreningen för Allergologi, SFFA

Magnus Wickman

professor Sachsska barn- och ungdomssjukhuset,

Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Gunilla Hedlin

professor Centrum för Allergiforskning, CfA, Karolinska Institutet

Anne Kihlström

Med Dr, ordförande i Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi

Ann-Britt Zakrisson,

distr.sköt, Med Dr. Ordf. Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskornas förening, ASTA. Universitetssjukvårdens Forskningscentrum (UFC), Region Örebro Län

Inger Kull

docent och universitetslektor i omvårdnad med inriktning mot allergi, Karolinska Institutet

Gunnar Lilja

docent, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset.

 

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons