Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljöministern särbehandlar medborgare

/

Efter högljudda protester och skriftliga krav från ett antal landshövdingar har miljöminister Åsa Romson nu sett till att Nedre Dalälvsområdet fått ytterligare fem miljoner kronor att använda till bekämpning av myggplågan genom sin fungerande organisation.

Annons

Väl behövda pengar för invånare i detta område.

Samtidigt innebär detta en uttalad särbehandling gentemot Sveriges övriga drabbade kommuner. Totalt finns det över 40 kommuner som har drabbats av stickmyggor. Åsa Romson anser att varje kommun och län ska sköta problematiken på lokal och regional nivå. Med resultatet att myggorna härjar fritt och sprider sig. Enskilda kommuner kan inte ha den kompetens som krävs. Och när myggorna sprids ansluter nya kommuner utan att vara förberedda med pengar eller kompetens. Varje ny kommun måste uppfinna ett nytt hjul för att få bukt med attackmyggorna.

Attackmyggor som får härja fritt  innebär att det blir omöjligt att använda trädgården och att man måste använda stora summor pengar för egen del på lokal myggbekämpning. Det finns även rent medicinska problem med myggen. Attackmyggorna kan sprida ett flertal olika sjukdomar. Risken för detta är högre, då attackmyggorna sticker sina offer flera gånger till skillnad från vanliga skogsmyggor. Ockelbosjukan och Harpest sprids med attackmyggor i Sverige. Det befaras också att attackmyggorna kan komma att sprida West Nile Fever och Denguefeber.

För att komma till rätta med attackmyggorna, kräver Villaägarnas Riksförbund att drabbade områden omgående får fleråriga tillstånd för myggbekämpning. Ta ett helhetsgrepp kring problemet för att slippa nya experiment i varje ny kommun som drabbas. Inrätta en rikstäckande statligt finansierad organisation som ansvarar för såväl forskning som bekämpning. En organisation som varje kommun, som får problem med översvämningsmygg, kan vända sig till för att få råd och hjälp att hjälpa sin befolkning. Denna nationella samordning kan ske inuti en befintlig myndighet eller stå på egna organisatoriska ben. Formerna är inte det viktiga, utan arbetet. Uppgiften måste dock läggas på en myndighet som värderar människors villkor i första hand, inte myggens.

När enskilda och hela samhällen drabbas av statens beslut om att bevara myllrande våtmarker, marker som inte bara myllrar av önskade smådjur utan också innebär inrättande av våtmark där myggen trivs ypperligt, så är det inte mer än rätt att staten tar ansvar för konsekvenserna. Idag lägger de drabbade ut ansenliga summor på skyddsutrustning, gasolfällor, myggmedel, läkarbesök, läkemedel och extra resor till myggfria områden för att fly eller bara göra sina dagliga inköp. De boende betalar också med sin psykiska ohälsa och lägre fastighetsvärden – om det alls går att sälja.

Tidigare har Villaägarnas Riksförbund ställt ett antal frågor till såväl miljöministern som folkhälsoministern och lantbruksministern utan att få några som helst svar. Flera frågor kvarstår därför såsom:

När blir det obligatoriskt med myggkonsekvensanalyser av nya våtmarker?

När får drabbade områden fleråriga beslut om BTI-bekämpningen?

När samordnas arbetet med myggbekämpning nationellt?

Kort sagt; när tänker regeringen börja prioritera människan över myggen?

Problemet kommer inte att bli mindre med ett förändrat klimat. Snarare tvärtom. Återstår att se hur länge regeringen kan fortsätta att sopa problemet under mattan.

Madeleine Arvidsson Wäli 

boendemiljöjurist 

Villaägarnas Riksförbund 

Jakob Eliasson

samhällspolitisk chef

Villaägarnas Riksförbund

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons