Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Mygg och människor – och Miljöpartiet

Debatt

Jordbruksverket presenterade 3 mars en rapport som visar vilka dikade torvmarker som bör återföras till våtmark.

Rapporten tas sannolikt väl emot av regeringen, som tidigare i år ( 2 februari) inrättade ytterligare två skyddade våtmarksområden enligt Ramsarkonventionen. Länder som undertecknar konventionen lovar att utse och bevara minst en våtmark av internationell betydelse, ett så kallat Ramsarområde. Sverige har i dag 68 Ramsarområden.

Våtmarker levererar ekosystemtjänster, men riskerar också att underlätta spridning av attackmyggor. Attackmygg är inte den vanliga sommarmyggan, utan ett samlingsnamn för arter som är aggressiva, inte skyr dagsljus och kläcks i mängder efter tider av översvämning. De kan sprida sjukdomar och göra vissa områden nära nog obeboeliga under delar av sommaren.

För de som drabbas är attackmygg inget skämt. I kommuner som Forshaga har myggplågan tidvis omöjliggjort för både barn och husdjur att över huvud taget vistas utomhus. Gränsen för den myggmängd en vuxen person kan ”stå ut med” brukar uppskattas till den myggtäthet som ger omkring  500 myggor i en fälla på en natt. På platser som drabbas av attackmygg har 62 000 myggor per fälla och natt infångats.

När ett nytt våtmarksområde inrättas är det därför viktigt att konsekvenserna utreds i förväg vad gäller risken att attrahera attackmygg. Så har skett i noll fall av de 68 våtmarker som klassats som Ramsarområden. Vi menar att en myggkonsekvensanalys måste vara obligatorisk. Vi menar också att de boendes intresse av att kunna kliva utanför dörren rimligen bör väga tungt, i det fall det vägs mot att inrätta ett 69:e skyddsområde som fungerar som barnkammare för mygg.

Det mest effektiva sättet att bekämpa myggutbrott sker idag med bakterien BTI. Om bekämpningen sker vid rätt tillfälle löser det effektivt problemet, och metoden har inga skadliga miljöeffekter.

Ett effektivt bekämpningsarbete skulle också underlättas om kommuner som drabbas slapp uppfinna hjulet på egen hand. Genom att samordna arbetet nationellt skulle kunskap spridas snabbare om vilka metoder som fungerar bäst, och hur ett förebyggande arbete kan organiseras. Uppgiften att samordna ett nationellt arbete bör läggas på en myndighet som värderar människors villkor i första hand, snarare än myggens.

Den nya regeringen har dessvärre redan demonstrerat sitt ointresse för de boendes intressen i myggfrågan. Miljöminister Åsa Romson är skeptisk till bekämpning med BTI, motsätter sig en nationell samordning och avser att ” trappa ned [den statliga] medfinansieringen av bekämpningen vid nedre Dalälven”, enligt en debatt i Riksdagen som nyligen genomfördes.

Romson säger vidare att ”frågan i första hand ska hanteras på lokal och regional nivå”, och att ”det är av högsta vikt att det i stället vidtas alternativa hållbara lösningar”. Om BTI säger Romson att ”regeringen anser att sådan bekämpning inte är en långsiktigt hållbar lösning.”

Romson ställer sig alltså helt och hållet på myggens sida, och är uttalat emot varje del av en tänkbar lösning; nationell samordning, resurser och BTI-bekämpning.

Att Miljöpartiet sätter mygg över människor kommer kanske inte som en överraskning, men vi vill ändå ställa följande frågor till miljöminister Åsa Romson:

När blir det obligatoriskt med myggkonsekvensanalyser av nya våtmarker, hur blir det med BTI-bekämpningen i framtiden, och när samordnas arbetet med myggbekämpning nationellt?

Kort sagt; när tänker regeringen börja prioritera människan över myggen?

Madeleine Arvidsson Wäli 

Boendemiljöjurist    

Villaägarnas Riksförbund                          

Jakob Eliasson

Samhällspolitisk chef

Villaägarnas Riksförbund

 

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons

Läs mer i appen

Superlokalt. Superenkelt. Ladda ned vår app nu och kom ännu närmare dina nyheter

Ladda ned
Annons
Annons