Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strokevården, vad är det som händer?

/
  • Gävleborgs läns Afasiförening känner en stor oro inför en eventuell sammanslagning av strokeavdelningen och geriatriska avdelningen eftersom föreningen menar att det innebär att fler personer sannolikt kommer att få bestående afasi.

Region Gävleborg går emot Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Stroke som bygger på stark forskningsevidens och där strokeenhet har högsta prioritet (1). Att ha en strokeenhet och fort komma under rätt vård räddar liv samt bidrar till att minska konsekvenserna/följdverkningarna av en stroke, skriver företrädare för Gävleborgs läns Afasiförening.

Annons

Strokeenhet kommer även att vara med i de nya riktlinjerna för ”Vård för stroke” vars remissversion Socialstyrelsen nyligen har presenterat. Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda strokevård på en vårdavdelning som inte är strokeenhet.

2016 fick 796 personer stroke i Gävleborg av dem fick cirka 80-100 personer afasi. Utifrån ett nationalekonomisk synsätt tjänas de kostnader som det innebär att ha en strokeenhet på Gävle Sjukhus in många gånger om i de rehabiliteringskostnader och det produktionsbortfall som en stroke med omfattande konsekvenser som afasi, kognitiva svårigheter och halvsidesförlamning för med sig. Det är kostnader för rehabilitering som belastar både landsting och kommuner.

Gävleborgs läns Afasiförening ansåg 2002 att Strokevården var på rätt väg när man införde strokeenheten på Gävle sjukhus. Den har också utvecklats sedan dess med bland annat externt Stroketeam. Nu har det kommit i vår vetskap att Region Gävleborg har ett förslag på att slå ihop strokeavdelningen och geriatriska avdelningen. Vi känner en stor oro inför denna sammanslagning eftersom det innebär att fler personer sannolikt kommer att få bestående afasi. Afasi är också en vanligt initial konsekvens av stroke. Det ligger en otrygghet i att möta personal som inte har specialkompetens inom stroke och afasi. Det är viktigt att personalen kan kommunicera på ett bra sätt med den som har afasi, i annat fall blir det lätt missförstånd och minskad delaktighet för patienten. Känner patienten att personer förstår, och att det själv går att göra sig förstådd, blir upplevelsen av trygghet, delaktighet och god vård större. Rehabiliteringen kan då gå både snabbare och bättre. Trygghet är viktigt i rehabiliteringsprocessen för personer som fått stroke med afasi som följd.

Om en person i yrkesverksam ålder får stroke och afasi och hamnar på en geriatrisk avdelning med äldre personer så är vi övertygad om att de inte kommer känna samma motivation till rehabilitering som de skulle ha gjort på en specialiserad avdelning. Det visar bland annat tidigare erfarenheter i Gävleborg.

Vi uppmanar landstingspolitikerna i Gävleborg att tänka om kring denna fråga. Gör om, gör rätt!

Bo Jonasson,

ordförande i Gävleborgs läns Afasiförening

Christine Nygren,

kanslichef på Gävleborgs läns Afasiförening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons
Annons
Annons