Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Trots mitt dåliga minne är jag tacksam för det jag har"

Annons

Alltid flyr den oåterkalleliga tid. Var tog tiden vägen? Det kan man undra över. Särskilt när man som jag har fyllt 62 år. Svårast var det att fylla 40.

Det är tre år kvar till ålderspensionen. Då är det bara att finna sig i att man är tant. Då finns det ingen återvändo. Sedan står det inte på förrän man är på något demensboende. Jag äter nämligen en medicin som jag tappar minnet av. Så då är det väl bara att hoppas att personalen har tålamod, om det nu finns någon mänsklig individ som tar hand om en. Hörde att framtida vårdgivare är robotar. Det är skrämmande.

Världen tycks bara bli allt mer galen. Vad finns det att hoppas på när pengar och makt tycks vara det som så många strävar efter. Trots mitt dåliga minne är jag tacksam för det jag har. Ett eget hem med en egen säng att krypa ner i. Det är ingenting att ta förgivet. Inte att man har mat på bordet heller. Jag tänker nu på de arma tiggarna som sitter utanför butikerna. När jag går förbi någon stackare då tycks jag höra Phil Collins röst när han sjunger: "Think twice, there's another day for you and me in paradise."

Kaspera Magnusson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv insändare
Annons
Annons
Annons