Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Detta är en annons
Annons

Arbetslösheten är nyckeln

/
  • Sverigedemokraterna fick högst andel röster i små kommuner med hög arbetslöshet och låg utbildning. Den enskilt viktigaste faktorn var arbetslösheten.
Ledare

Alla nya röster på Sverigedemokraterna har fått många förståsigpåare att rynka pannan i djupa veck. Vad beror SD:s framgångar på? Kan det vara invandringen som är problemet? Kanske en ickefungerande integrationspolitik?

Men, nej. Så är det inte.

När ekonomen Lars Ahnland, vid historiska institutionen på Stockholms universitet (och tillika verksam i Vänsterekonomerna) körde statistiken över andel SD-röster mot arbetslöshet, andel högskoleutbildade, kommunernas storlek och andel invånare med utrikes bakgrund, var resultatet tydligt: Sverigedemokraterna fick högst andel röster i små kommuner med hög arbetslöshet och låg utbildning. Den enskilt viktigaste faktorn var arbetslösheten. Andelen invandrare i kommunerna var betydelselöst. De väljare som lade en sverigedemokratisk valsedel i urnan tycks alltså bo i lika stor utsträckning i kommuner med – och utan – många invandrare.

Så vad beror Sverigedemokraternas ökning då på? Ja, inte beror den på massinvandringen i alla fall. Däremot beror den på massarbetslösheten. På ett icke fungerande skyddsnät. På en segregerad skolmarknad. På en allt glesare glesbygd som makten i storstäderna tagit sin hand från. På uppgivenheten.

Lars Ahnland konstaterar att Sverigedemokraterna framstår som det parti som mest framgångsrikt lyckats mobilisera de lågutbildade och arbetslösa, inte minst på landsbygden. Till detta bör tilläggas att det är de etablerade partierna som har misslyckats. De stirrar sig blinda på medelklassväljaren i storstaden, och ser därför inte de människor som bor på landsbygden och som förlorat jobben i utlokaliseringens tidevarv, när effektivisering och jakt på allt lägre arbetskraftskostnader slagit igen fabrikerna. Det handlar ofta om människor som jobbat hårt, utan att behöva en högskoleutbildning i bagaget. I dag står de utan utbildning, utan arbete, utan en skälig ersättning, men med uppgivenhet. Det finns en del i den här gruppen som är ett lätt byte för det parti som har en förklaringsmodell som går ut på att felet i samhället ligger hos dem som befinner sig ännu längre ned på samhällsstegen. De som kommer utifrån.

För att återfå väljare måste de etablerade partierna på riktigt bekämpa arbetslösheten, inte med låga löner och uppluckrad arbetsrätt, utan med trygga och efterfrågade jobb. Det behövs ett upprustat miljonprogram, en fungerande järnväg, en vård, äldreomsorg och skola där de anställda får möjlighet att utföra sitt arbete på bästa sätt.

Därutöver krävs satsningar på utbildning och på en fungerande glesbygd. Annars är ett rasistiskt 20-procentsparti i nästa val ingen dystopisk fiktion utan en reell verklighet.

Annons
Annons
Annons