Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chefredaktör Nordström portas från SR

/

Komikern Soran Ismail och chefredaktör Daniel Nordström portas från Sveriges Radio då de uppfattas som politiska inför valet.

Annons

Vi bör värna, och älska, public service. Vi bör värna och älska de fristående, folkbildande, åsiktsbreddande medierna.

Men. Just nu gör public service det så väldigt svårt för oss att älska. Och frågan är om public service verkligen älskar oss tillbaka. I detta supervalår är public-serviceföretagen så skitnödigt skraja för att ta ställning. Så skitnödigt skraja för att uppfattas stå på någon sida, att allt blir utslätat och ljummet. Och på många sätt så väldigt fel.

Den senaste tiden bjuder på många exempel på denna skitnödiga skrajsenhet. Vi kan ta tre mycket tydliga sådana. Det första gäller onsdagens rapportering om att komikern Soran Ismail portas från sin medverkan i Morgonpasset i Sveriges radios P3. Anledningen sägs vara att Ismael tagit tydlig ställning mot Sverigedemokraterna utanför radiouppdraget, och att detta strider mot SR:s policy under ett valår. (Observera att Soran Ismael alltså inte är anställd som programledare, utan fungerar som sidekick, samt att Ismael tydligt gått ut med att han respekterar Sverigedemokrater som människor, dock ifrågasätter han, och skämtar om, deras politik.) Skitnödigt skrajset ett.

Exempel nummer två gäller ett annat public-serviceföretag, SVT, som i förra veckan meddelade att den kände filmaren Stefan Jarls nya film ”Godheten” inte får visas före valet på grund av dess "politiskt vinklade budskap" (filmen handlar om hur det i Sverige har vuxit fram ett nytt klassamhälle med tilltagande ojämlikhet, utslagning och ökande våld). Skitnödigt skrajset två.

Det tredje exemplet hämtar jag från Sveriges radio Gävleborg, och deras beslut att porta Arbetarbladets chefredaktör Daniel Nordström från deltagande i den veckovisa panelen "Nyhetskommissionen". En panel där deltagarna får tycka till om olika aktuella frågor. Anledningen från ansvarige utgivare, Leif Eriksson, är: att det är valår.

Här bör läsarna/lyssnarna vara fullt medvetna om att Nordström inte på något sätt är politiskt tillsatt. Han är publicist, ansvarig utgivare. Leif Eriksson säger att han är fullt medveten om detta. Han fortsätter:

– Det är hur publiken uppfattar vad han förknippas med. Med en S-märkt tidning.

Och det om något måste väl kategoriseras som skitnödigt skrajset. Nummer tre.

Eriksson förklarar vidare att Nordström kommer att få tycka till även fortsättningsvis, om det handlar om någon nyhet i hans roll som chefredaktör för Arbetarbladet, men alltså inte som en del av en tyckarpanel.

Daniel Nordström säger själv:

– Jag fattar inte vad de är så rädda för? De är så rädda för att vara politiska att det blir löjligt. Vart går gränsen?

Ja. Det kan man fråga sig.

För om Nordström portas, som alltså vare sig är politiskt aktiv, politiskt tillsatt eller på något sätt politisk i dess rätta betydelse, vem har då rätt att delta i en panel hos Sveriges radio? Det kan rimligen inte vara någon företagare som uttalat sig positivt om någon av regeringens reformer, inte någon myndighetsanställd som förknippas med sin myndighet och inte heller någon privatperson som någonsin uttryckt sin åsikt i en politisk fråga.

Risken Public service tar är att kraven om opartiskhet och balans i etern under detta valår riskerar att dra med sig bolagen i ett olyckligt fall som kan bli svårt att resa sig ur. Strategin gör att debatten rör sig allt mer högerut.

För. Vad är balans om röster uttrycker att "feminismen har gått för långt" eller "hur mycket invandring tål Sverige"? Är den balansen att jämställdhet nu råder och feminismen har kommit precis så långt som den behövs? Att Sverige tål just precis x antal invandrare per år?

Det här riskerar att bli en farlig fälla för public service. En fälla som vi som älskar public service inte vill se dem falla i.

Så. Var inte så skitnödigt skraja. Alla röster måste få höras. Demokratin måste försvaras. Inte minst i public service.

Anna Norling

Annons
Annons
Annons