Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den livsfarliga stressen

/
  • De flesta av oss klarar av att hantera stressiga perioder utan att kroppen tar skada – om vi tar oss tid till återhämtning. Men i många yrken i dag finns inte tiden för återhämtning. Det här gör att vi blir sjuka.

Stressigt på jobbet? Tyvärr är det inget att vifta bort. Det kan vara dödligt.

Annons

Stress ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ryggbesvär och magproblem. Stress påverkar även vårt immunförsvar vilket leder till att vi lättare drabbas av infektioner. Detta utöver den uppenbara risken att hamna i depression eller utbrändhet.

Och nu visar en aktuell studie från Örebro universitet att det inte spelar någon roll om du tränar, om du ändå stressar. Risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är lika stor ändå.

Så vi bör ta stressen på allvar.

Själva stressreaktionen är inte farlig i sig. Skadlig blir stressen först om man under en längre period befinner sig i stressande situationer. De flesta av oss klarar av att hantera stressiga perioder utan att kroppen tar skada – om vi tar oss tid till återhämtning. Men i många yrken i dag finns inte tiden för återhämtning. Det här gör att vi blir sjuka.

Långvarig stress kan leda till att vi inte har några reserver kvar vid en stor påfrestning, som till exempel sjukdom, arbetslöshet, separation eller en familjemedlems död. Vid sådana tillfällen kan kroppen helt enkelt lägga av. Den drabbade får då mycket svårt att komma igen.

Våra kroppar reagerar på olika sätt av stress. Den vanligaste reaktionen är "kamp-flyktreaktionen" som bland annat innebär att mer blod än vanligt pumpas ut till musklerna, vi blir mer fokuserade och klarar oss med mindre sömn en period. På så sätt får kroppen extra kraft och energi. Men, om kroppen reagerar så här under en längre period kan blodet fortsätta pumpa snabbt även i vila, vilket inte alls är nyttigt för kroppen. Våra muskler gör ont och hjärta och kärl blir överansträngda. Och de olika hormoner som utsöndras i blodet kan, om det sker under en längre tid, göra att den drabbade får minnes- och koncentrationssvårigheter.

Ett annat sätt att reagera på stress, som är mycket vanligt, kallas för ”spela död-reaktionen" och inträffar när hjärnan uppfattar att faran är alltför stor, när det känns som om vi inte har någon chans att ta oss ur situationen. Den här reaktionen ger svimningskänsla, trötthet, yrsel, svaghet i musklerna och symtom från magen. Spela död-reaktionen brukar också innebära att den drabbade vill isolera sig, minska sina sociala kontakter, och i vissa fall på grund av att nervsystemet drar ned på energin, äta socker, fet mat, eller dricka alkohol.

Så, det är viktigt att vi motverkar den dåliga stressen, den långvariga och nedbrytande. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att säkerställa de anställdas arbetsmiljö. Och arbetsmiljö är inte bara den fysiska utformningen av arbetsplatsen – arbetsmiljö är minst lika mycket den psykosociala arbetsmiljön.

Arbetsuppgifterna måste kännas meningsfulla och överkomliga. Känner vi gemenskap med våra kollegor och arbetsglädje på jobbet gör det att vi orkar betydligt mer än om det finns konflikter på arbetsplatsen och arbetsuppgifterna känns meningslösa.

Vi bör se långvarig stress för vad den är: en hälsorisk, ett arbetsmiljöproblem. Arbetsgivarna måste ta stressen på allvar. Den arbetsgivare som leder en framgångsrik organisation inser såklart att det inte finns något utrymme för en arbetsmiljö som gör de anställda sjuka.

Annons
Annons
Annons