Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett parti i förfall

/

Håkan Juholt har fortsatt förtroende blev gårdagens besked från Socialdemokraternas verkställande utskott.

Annons

Det var också ett väntat besked, givet det faktum att det inom S fortfarande finns människor som förmår tänka strategiskt. Att Håkan Juholt avgår är i nuläget nämligen inte ett bättre alternativ än att han sitter kvar. Oavsett vad man anser om Juholt och hans ledarskap.

Konstateras kan också att det kommer att bli väldigt jobbigt för Socialdemokraterna framöver om man avser kräva sin partiordförandes avgång varje gång det går ett mediedrev man inte klarar av att hantera. Den avgångsiver som somliga inom socialdemokratin visat upp är ytterligare ett symptom på en socialdemokrati som helt förlorat självförtroende och färdriktning. Det är trots allt ett både irrationellt och föga strategiskt tankegods, givet det faktum att de som vill att Håkan Juholt nu ska avgå är samma människor som för mindre än ett år sedan jublande valde honom till ordförande. För vad händer egentligen om dessa människor gör ett felval igen?

Det är svårt att vara annat än uppgiven när man från utsidan beskådar socialdemokratins förfall. ”Mediedrev!” har det upprepade gånger ilsket hojtats från socialdemokratins sida. Delvis riktigt. Men socialdemokratin och Håkan Juholt kan inte skylla sin kris och sitt opinionsras på några journalister.

Socialdemokraterna bär själva ansvaret för att allt färre väljare hyser förtroende för dem. Vilket är sorgligt. Eftersom det finns otroliga människor runt om i landet som varje dag pratar och gör socialdemokratisk politik. Som tror och hoppas och lägger timmar av sina värdefulla liv på att arbeta för ett parti vars förmåga att skapa ett samhälle baserat på rättvisa, solidaritet och jämlikhet de tror på.  

De förtjänar ett bättre parti än så här.

Det gör också alla de som behöver mer av samhället än skattesänkningar. Vilket faktiskt är de allra flesta av oss.

Den politiska konstruktionen Sverige håller på att monteras ner. Men socialdemokratin är så upptagen med sig själv att den inte tycks märka detta. I stället för kritik mot Carema. Funderingar kring det moderna i valfrihet. I stället för en tydlig röst mot borgerligt konstruerade orättvisor. Tveksamhet till höjda skatter. Som om välfärden inte behöver försvaras gång på gång och skatter vore, precis som borgarna hävdar, en börda att bära. 

Kraven på en partiledare är höga i dag. Omänskligt höga enligt vissa. Men varför skulle de vara något annat när det handlar om ledare som, i Socialdemokraternas fall, kan komma att styra ett helt land?   

Göran Greider skrev i veckan att det enda som i dag duger är politiska broilers. Det torde inte stämma. Däremot lever vi i dag i ett informationssamhälle där fakta snabbt kan kontrolleras och våra politiker granskas av långt många fler än bara landets journalister. Juholts problem som ledare är att han gång på gång visat sig handskas vårdslöst med fakta. Alltid, alltid vara påläst. Trovärdigheten finns i kunskap. Och till den finns det inga genvägar.

Socialdemokratin måste erbjuda väljarna mer än vackra men tomma ord om Sverige och vår framtid. Socialdemokratin och Håkan Juholt måste snickra ihop en politik som bär en vision som går att ta på.

Det går inte att bygga en moderniserad välfärdsstat utan konkreta förslag. Det går inte att vinna förtroende utan en politik med mål och mening. Därför är det inte heller så märkligt att socialdemokratin sakta demonterats till att bestå av endast en partiledare, att stå och falla med. I dag är Socialdemokraterna ett parti utan politisk identitet. Trots att dess ideologiska grund är vad som burit svensk utveckling under decennier.   

Socialdemokratins framtid är oviss. Och kommer så vara tills man ger människor en politik att utvärdera och tro på igen.

Visioner om framtiden. Konkreta förslag att bygga det moderna välfärdssamhället på. En partiorganisation som uppmuntrar till engagemang. En partikultur som tar tillvara på det intellektuella kapital som finns inom rörelsen. En förmåga att lyssna och ta till sig även av kritik.

Det är svårt att inte vara uppgiven just nu. Men det går fortfarande att hoppas på att en annan socialdemokrati är möjlig.

Det är dags för Socialdemokraterna att minnas vilka de finns till för.

Annons
Annons