Annons

Fiende: Facket

Ledare

När jag var aktiv inom LO fick jag ofta höra berättelsen om de 14 smederna som för drygt 100 år sedan lade varsin 50-öring i en tom kaffekopp. De insamlade mynten var till den arbetslösa smed som satt med runt bordet.

Detta för att inte han skulle vara tvingad att jobba för lägre lön än de andra smederna, och därmed spräcka den uppgörelse smederna hade med varandra: att aldrig, under några som helst omständigheter, sälja sig till lägre lön än den de lovat varandra – det fackliga löftet.

Enligt berättelsen var den där kaffekoppen den allra första a-kassan och den handlar om solidaritet, och om makt. Genom att gå samman hamnade arbetstagarna i en mer jämlik förhandlingsnivå med arbetsgivaren. Ensam är liksom inte stark. Nu vill Folkpartiet åt den där kaffekoppen. Det lilla som är kvar.

När Jan Björklund på torsdagskvällen talade från Almedalens scen förklarade han att a-kassan inte funkar. (Nä. Vi vet. Det är ju fint att du har uppmärksammat det. Men, öh. Kommer du ihåg att det är du som har kraschat den?)

Så nu vill Björklund och hans parti göra a-kassan obligatorisk, och den ska vara allmän. Det vill säga: staten ska ta över ansvaret att administrera a-kassan från facken.

Det innebär att den lilla arbetstagarmakt som trots allt finns kvar urholkas än mer. Den fackligt administrerade a-kassan handlar som sagt om solidaritet, och om makt. Det är viktigt att vi inte glömmer det. När Björklund å sin sida talar om makt i samma stycke som facket, ja då skrämmer han åhörarna med de elaka LO-ombudsmännens makt. Det är ett sådant klassiskt knep, när företagsledningen demoniserar den som har utsetts att föra talan för ett arbetaruppror, för att på så sätt kväsa upproret. Vi borde verkligen inte gå på den lätta.

Björklund berättade också att han vill höja taket i a-kassan (här är vi väldigt samstämmiga, herr Björklund och undertecknad) men – i utbyte vill han riva upp arbetsrätten. I stället för anställningstid ska arbetstagarens möjlighet att inte bli uppsagd baseras på ”kompetens” (vilket det redan gör i dag, förslaget innebär alltså helt enkelt att LAS-listan försvinner.) Något som skulle innebära en än mer godtycklig rätt för arbetsgivaren att säga upp personal än vad det gör i dag. Den som har följt rapporteringen av de allt fler avstegen från LAS inser att vi behöver en starkare arbetsrätt, inte en svagare. Men Björklund är tydligen mycket orolig för vad arbetarna skulle ta sig för om de får det allt för bra. ”Att enbart genomföra ökade förmåner i a-kassan utan att samtidigt modernisera och liberalisera arbetsrätten skulle minska incitamenten till omställning och sannolikt öka risken för arbetslöshet”, skriver hans parti i sitt pressmeddelande. Incitament som i rädsla för fattigdom. Det gäller att dechiffrera det borgerliga språkbruket.

Någon borde berätta historien om smederna och kaffekoppen för Jan Björklund. Kanske skulle han lära sig något, till exempel om makt och solidaritet.

 Anna Norling

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons