Annons
Annons
Annons

Intrikat envig

Ledare

Matchen mellan Magdalena Andersson och Anders Borg är den just nu kanske mest intressanta politiska beståndsdelen i svensk politik.

På den ena sidan, Anders Borg och Moderaterna, som lånat till skattesänkningar och därmed blottat strupen för attack. För det har varit väldigt svårt för Socialdemokraterna att attackera Moderaterna och regeringen rörande den ekonomiska politiken. Sverige klarade sig, visa av finanskrisen på 90-talet, bättre än många andra länder vid den ekonomiska krisen som briserade 2008. Socialdemokraterna dristade sig till och med till att berömma Anders Borg och regeringen för hur man hanterade krisen. Så det är inte förrän 2013, när regeringen lägger höstpropositionen i vilken man för valåret lånar pengar till skattesänkningar som Socialdemokraterna får möjlighet att faktiskt attackera teknokraten Borg och hans finanspolitik. Och det har man gjort.

På den andra sidan har vi Magdalena Andersson och Socialdemokraterna, som givetvis har rätt när man konstaterar att Anders Borg i regeringen lagt en valbudget, trots att pengarna hade varit bättre spenderade under exempelvis 2013. En borgerlig strategi som handlar om att försöka köpa medelklassens väljare genom en expansiv finanspolitik 2014, som kommer fylla väljarnas plånböcker, men dränera statens kassa. Och det är på många sätt mycket provocerande att statsbudgeten används som kampanjkassa för de borgerliga partierna. Ett föga ansvarsfullt förhållningssätt till statens medel.

Socialdemokraternas följa Borg-lek har å andra sidan visat sig vara kontraproduktiv. För det kan inte ses som något annat än ett partipolitiskt haveri och extremt oskickligt att förkunna att Socialdemokraterna å ena sidan är emot skattesänkningarna som regeringen genomfört, men å andra sidan avser behålla dem om man vinner valet. Det är vidare inte heller särskilt imponerande hantverk att slå fast att det inte blir några skattehöjningar om man skulle vinna valet.

Den som följer istället för att leda kommer därför också se sig själv i den situation Socialdemokraterna just nu befinner sig, en där Anders Borg börjat tala om att det kan bli nödvändigt med skattehöjningar framöver.

Magdalena Andersson är en välmeriterad ekonom. Men vid hennes sida finns också partistrateger, som verkar vara mer fokuserade på hur väljarna kan tänkas reagera på enskilda besked, än på hur den ekonomiska politiken som helhet bör utformas för att Socialdemokraterna med trovärdighet skall kunna bli till det välfärdsparti man hävdar att man är, redo att reparera de skador som välfärden åsamkats av den borgerliga regeringen. För reparationer kommer bli nödvändiga. Skattesänkarpolitikens konsekvenser är i dag mycket tydliga på områden som skolan och vården.

Och det går inte att försvara välfärden, att restaurera den och modernisera den med borgerliga skatter. Och det räcker inte med att öka antalet arbetade timmar för att kompensera för de skattesänkningar som redan genomförts.

Därför är det också mycket svårt att tro att Magdalena Andersson faktiskt själv tror på det politiska tankegods hon är satt att framföra till väljarna.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons