Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motreaktionen

Annons

Den sittande premiärministern Mark Rutte och hans liberalkonservativa VVD ser ut att ha blivit det holländska valets vinnare.

Det var nu högerextremismen skulle komma till makten. Det var vad många befarade. Men det skedde en motreaktion. Väljarna tog sig upp från sofforna och gick till vallokalerna.

Valet i Nederländerna var det första valet i Europa under detta supervalår där även stora nationer som Frankrike och Tyskland håller val till sina parlament. Farhågorna har varit att det är nu högerextremismen tar makten i Europa. Så var även farhågorna gällande Nederländerna. Men, så blev nu inte fallet.

För bara några månader sedan såg det ut som att de högerextrema PVV skulle ta hem regeringsmakten, men så hände något. Av allt att döma stavas det Brexit och Trump.

Självklart frodas fortfarande högerextremismen i Europa, på vissa håll mer än på andra, men Brexit och Trump har fått väljarna att gå till valurnorna. Det inkluderar soffliggarna, valdeltagandet i Nederländerna var det högsta på 30 år. De som tidigare tänkte att det inte spelade någon roll vilket parti som vann, såg Brexit hända, såg Trump hända. Väljarna insåg att det visst spelar roll. Stor roll vilket parti som får flest röster. Så de reste sig upp och gick till vallokalerna.

I skrivande stund är sittande premiärminister Mark Rutte och hans liberalkonservativa VVD valets vinnare, trots att de backar från förra valet. Detta val landar de på 33 mandat av parlamentets totala 150 mandat. Den senaste tidens öppna konflikt med Turkiet anses ha gynnat Rutte och hans styre. Invandringsfientliga PVV, med ledaren Geert Wilders, som för bara några månader hade opinionssiffror på upp mot 40 mandat ser ut att få hälften, 20 mandat. Men runt samma mandat hamnar även socialliberalerna, de gröna, vänsterpartiet och kristdemokraterna. För att göra siffrorna förståeliga bör det påpekas att det inte finns någon procentspärr i det holländska parlamentet, om siffrorna står sig kommer det kommande mandatperiod att finnas 13 partier i parlamentet. Det gäller alltså att skapa koalitioner för att bilda regering, och med onsdagens valresultat ser det ut att kunna lösas utan att blanda in Geert Wilders och hans PVV.

De stora förlorarna är socialdemokraterna. Precis som i många andra västeuropeiska länder backar de. I Nederländerna är fallet hårt. Från 38 mandat i förra valet till nio detta val. I stället har vänsterpartier och miljöpartier ökat sina resultat. Värt att nämna är också att detta val tog sig ett rent invandringsparti, Denk, in i parlamentet med tre mandat. Att Socialdemokraterna backar kan förklaras med att de den senaste mandatperioden suttit i koalitionsregering med liberalkonservativa VVD och därmed stått bakom den allt mer högerorienterade ekonomiska politiken med nedskärningar och sociala försämringar. Istället har väljarna gått till de gröna och till vänster.

Det här är en nyttig läxa för socialdemokrater runt om i världen. Strategin att samarbeta med högern och överta deras ekonomiska politik är inte fruktbar. Jämlikhet, ansvar för miljön och tolerans är det däremot. Klassisk socialdemokratisk politik alltså. Ett upprop till det svenska socialdemokratiska partiet är att gå tillbaka till rötterna. Det vinner vi alla på.

LÄS ÄVEN: Turkiet och EU – ett problematiskt förhållande

LÄS ÄVEN: När ingen längre bryr sig

LÄS ÄVEN: Striden borde handla om fler Fonduskor

Annons
Annons
Annons