Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Offentlighetsprincipen överlever inte utan diarieföringen

Annons

”Påståenden att UD skulle ha undanhållit information är felaktiga. Bristande diarieföring beror inte på avsikt, utan på att rutiner inte har följts. Offentlighetsprincipen gäller.”

Enligt Margot Wallström beror bristerna i UDs diarieföring på att rutiner inte följts.  Foto: Pontus Lundahl / TT

Så skriver Margot Wallström i ett offentligt uttalande till DN angående avslöjandet om att man på UD av ännu oklar anledning inte diariefört 900 sidor dokument rörande Sveriges kampanj för en plats i FNs säkerhetsråd.

Problemet med Wallströms ord är dock att offentlighetsprincipen inte alls gäller när dokument, oavsett anldning, inte diarieförs. För att offentlighetsprincipen över huvud taget skall kunna upprätthållas krävs att diarieförening sker. Det är så transparensen Sverige brukar slå sig för bröstet om skapas. Det är så det blir möjligt för journalister och andra att granska vad den offentliga makten i Sverige egentligen används till.

Är det så att diarieföring inte skett på grund av att rutiner inte följts, är det i sig mycket allvarligt, även om ett medvetet undanhållande av information förvisso är värre. Offentlighetsprincipen är inskriven i svensk grundlag och kommer till uttryck i bland annat skrivelserna om rätten att ta del av allmänna handlingar. Skälet till att vi värnar den är att offentlighetsprincipen genom blotta vetskapen om att förehavanden kan komma att granskas har en både allmänpreventiv och individualpreventiv effekt. Det är helt enkelt mindre sannolikt att tjänstemän och andra ägnar sig åt korruption och annat fuffens om de vet att deras smutsiga byk kan komma att bli offentlig.

”Jag har i dag gett UD:s rättschef i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som ska gå till botten med vilka åtgärder som behövs för att utrikesförvaltningen ska kunna hantera handlingar korrekt i framtiden. Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete till mig senast den sista februari 2018", förkunnar Wallström vidare till DN.

Att Wallström som chef för UD nu vill bringa klarhet i hanteringen av de 900 sidorna är givetvis bra. Men ännu bättre hade varit om offentlighetsprincipen och dess grundval diarieföring från början hade respekterats. Att UD och Sveriges representation i New York istället valt att kommunicera via intranätet och därmed kunnat kalla det hela för arbetsdokument, vilket inte omfattas av offentlighetsprincip, för att först efter det att DN börjar ställa frågor diariföra det hela, ett helt år efter det att arbetet är avslutat, ser inte bra ut. Att handlingar diarieförs först efter det att journalister börjar fråga efter dem, visar tyvärr också att den transparens som Sverige säger sig värna kräver väktare i form av frågvisa journalister och medborgare för att upprätthålla. I tider av mediekris är det viktigt att understryka.

Frågetecknen kring UDs diarieföring är dessutom onekligen ironiska. I Sveriges kandidatur till FNs säkerhetsråd lyftes bland annat frågan om öppenheter under rubriken ”Mer öppenhet – som både mål och medel.".

Med sådana ambitioner som nation gäller det att leva som man lär.

Vilket dock alltså inte varit fallet.

Oavsett orsak.

Annons
Annons
Annons