Annons

Om attityder

/
Ledare

Att förändra attityder tar tid. Och våra attityder till städarbetet har i sanning inte varit smickrande. Vi är trots allt ett land som ägnat oss åt pig-debatt.

Därför är det inte heller så konstigt att svensken varit avvaktande till att använda sig av Rut-avdraget sedan det infördes. Men nu kan en vändning vara på väg. Enligt siffror Skatteverket plockat fram för Göteborgs-Postens räkning har användningen av Rut-avdraget ökat med 28 procent. 

Och när Pia Bank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket skall förklara ökningen, gör hon det med just attityderna till städtjänsterna, att dessa nu börjar förändras. Vilket förhoppningsvis gör svart arbete vitt, förbättrar villkoren i sektorn och höjer statusen på arbetet.  

Debatten har i Sverige varit skenhelig ifråga om en typ av arbete och tjänster som av tradition främst utförs av kvinnor. Tjänster som i dag dessutom inte sällan används för att kompensera för den tid som går förlorad för kvinnor när jämställdheten haltar i hemmen. 

Någon åtgärd för ökad jämställdhet är det dock inte frågan om. Bristande jämställdhet i hemmen kan inte och ska inte kompenseras för med ett Rut-avdrag från politiskt håll. För att uppnå detta krävs helt andra åtgärder, som en delad föräldraförsäkring. 

Debatten om Rut har dock blottat vår uppdelning av arbete i fula och fina arbeten och har dessutom än en gång visat att kvinnors arbete har lägre status än mäns. 

För kritiken mot Rut-avdraget har egentligen aldrig handlat om något större än en unken syn på kvinnors arbete. 

Två huvudargument har funnits. Det ena har handlat om att Rut-tjänsterna, till skillnad från Rot-tjänsterna, är okvalificerat arbete och att det därför är skillnad på att köpa snickartjänster och städtjänster, och att Rot-tjänsterna, på grund av kraven på specialkunskaper, därför är acceptabla att subventionera. Ett rättfärdigande av Rot-avdraget som förminskar det arbete alla de människor som städar utför, människor som tenderar vara kvinnor.  

Det andra argumentet har handlat om att Rut-avdraget subventionerar tjänster som främst används av individer som skulle ha råd med städhjälp även utan skatteavdrag. Så är det dock även delvis med Rot-avdraget, ett avdrag som, till skillnad från Rut, dessutom i princip bara kan användas av individer som äger sin egen bostad. Vilket innebär att svenska hyresgäster subventionerar svenska fastighetsägares dyra vanor. Fastighetsägare som genom skattesubventioner kunnat förbättra sina bostäder och egendom för att höja värdet på dem ytterligare. Om vi nu skall argumentera på det sättet. Och det har många tyckt att vi ska. I alla fall i fråga om Rut. Vilket accentuerat vårt hyckleri.   

Ett av få legitima argument mot Rut-avdraget har varit det om att pengarna skulle göra större nytta inom den offentliga sektorn. Och så kan man naturligtvis också argumentera mot Rut-avdraget.

I rättvisans namn är det dock ett argument som är precis lika legitimt att använda mot Rot-avdraget, men det har mycket få gjort. Vilket för oss tillbaka till attityderna. Attityderna som innebär att vi ännu inte vet vilken potential Rut-avdraget har som jobbskapare. 

För Rut-avdraget har potential att skapa arbetstillfällen, om våra attityder till städyrket förändras. 

Därmed har också Rut-avdraget ett existensberättigande som stimulansåtgärd. 

Hur komplicerat vårt förhållande till detta arbete än må vara. 

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
För att kunna se bubblare behöver du skapa ett konto.
Du får även tillgång till:
  • Spara artiklar i din personliga läslista.
  • Kommentera vårt innehåll.
  • Få lokala erbjudanden.
Skapa konto
Annons
Annons