Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sundberg: Mer pang för pengarna

Försvaret

Annons

När Sverige gick från värnpliktbaserat försvar till yrkesförsvar 2010 var operationer utomlands i fokus.

Rysslands invasion av delar av Georgien, bland annat Sydossetien, hade skett 2008. Det hade börjat att försämra det säkerhetspolitiska läget i Europa. Men det var inte så kännbart då.

Det svenska försvaret hade gradvis minskats i flera avseenden, men borttagandet av värnplikten var avgörande. För med det minskade numerären märkbart.

På papperet var det bara drygt en halvering, från runt 8 000 värnpliktiga de sista åren till 4 000 i den nya organisationen med yrkessoldater.

Eftersom avhopp ofta skedde under utbildningstiden, eller att de utbildade inte ville gå vidare till nästa steg, så var det fråga om neddragning till en tredjedel i praktiken.

Samtidigt minskades krigsorganisationen ned, när den föll för åldersstreck gällande både personal och vapenutrustning. Den fylldes ju inte heller på med så många nya soldater.

Totalt blev det en neddragning där vissa spetskompetenser bibehölls, som Jassystemet i flygvapnet och marinens ubåtar. När det säkerhetspolitiska läget försämrades behövdes en parering göras.

I klartext var det att en trend med minskande anslag, särskilt i relation till bnp, upphörde. Det var det som hände i försvarsbeslutet 2015. I det tillfördes drygt tio miljarder kronor under en femårsperiod, cirka två miljarder i höjd nivå per år.

Skyttesoldater på Ledningsregementet i Enköping under inspektion.

Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde försämrats än mer. Till det kommer att USA lett av president Trump är mer oberäkneligt än någonsin.

Det är svårt för Sverige att veta vad samarbetet med USA, och Nato, i olika avseenden, som informationsutbyte och värdlandsavtal egentligen är värt.

Rysslands frambasering av sådant som Iskanderrobotar på krigsfartyg till ryska Östersjöenklaven Kaliningrad och en del annat har skärpt läget i Östersjöområdet.

I ljuset av det har Sverige sedan i höstas infört en permanent bemanning av Gotland med militär personal och utrustning. Driften av det har tärt på försvarets personal och budget.

Dessutom har kronan försvagats mot främst USA-dollarn, vilket om det består kommer att fördyra vapeninköp som görs från USA eller är prissatta i USA-dollar. Moderaterna föreslog vid konferensen Folk och försvar i januari att försvaret skulle tillföras extra medel utöver budget och i försvarsuppgörelsen 2015, totalt 8,5 miljarder kronor på fyra år till och med 2020.

För 2018 vill M tillföra två miljarder kronor i höjd nivå och för 2019 och 2020 tre miljarder för vardera år. Men för i år var M-budet en halv miljard kronor.

Det verkar som det är den summan som regeringen har accepterat. Centerpartiet, och antagligen också Kristdemokraterna, hade troligen velat ha större påslag.

Det är ovanligt med att extra anslag tillförs i vårbudgeten, särskilt för ett område som försvaret som ofta är inne i långsiktiga uppgörelser gällande dess anslagsramar. Nivåändringar brukar ske i höstbudgeten.

Med uppgörelsen och de extra pengarna får försvaret resurser att någorlunda bra klara av de åtaganden som man har erlagts av riksdag och regering, särskilt den ökade bemanningen och försvaret av Gotland.

Sverige kan också uppvisa en bred enighet och handlingskraft inför omvärlden med det extra anslaget. Det signalerar att Sverige klarar av att agera när omvärldsläget kräver det.

Av de partier som står utanför uppgörelsen vill två anslå betydligt mer pengar till försvaret för i år.

Om fempartiuppgörelsen om försvaret ger mer pang för pengarna är oklart. Det handlar väl mer om att undvika att det blir mindre pang för pengarna. Eller exaktare att bibehållen nivå på pang kräver lite grann mer pengar.

Liberalerna vill tillföra fyra miljarder kronor och Sverigedemokraterna vill också tillföra minst så mycket. Att båda de partierna har låg trovärdighet gällande hur det ska finansieras är en annan sak i detta sammanhang.

Vänsterpartiet är inte inne på att tillföra försvaret mer pengar i vårbudgeten, utöver de anslag som redan fanns och gällde innan fempartiuppgörelsen.

Om fempartiuppgörelsen om försvaret ger mer pang för pengarna är oklart. Det handlar väl mer om att undvika att det blir mindre pang för pengarna. Eller exaktare att bibehållen nivå på pang kräver lite grann mer pengar.

Annons
Annons
Annons