Annons
Annons
Annons

Svaren skyldig

Ledare

Jag hade sett fram emot lördagseftermiddagen. Jag trodde nämligen att jag äntligen skulle få höra finansminister Anders Borg (M) ställas till svars för sin välfärdsdränerande politik. Tyvärr blev jag mäkta besviken.

Borg var inbjuden som gäst i Ekots lördagsintervju, en intervjuserie som brukar vara mycket intressant då makthavare vanligtvis får svettas riktigt ordentligt. Men Anders Borg hade inget att frukta. Han fick i denna intervju rollen som ekonomisk expert - inte ansvarig politiker. 

Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning ställde frågor som ”Vad kommer att hända i Spanien?” och ”Är eurokrisen över nu?”

Det var riktigt synd. För Anders Borgs profession är politiker, en politiker med ett mycket stort ansvar för det samhälle vi har i Sverige i dag. Det finns en mängd av frågor som radiolyssnarna borde ha fått svar på. Några aktuella frågor följer här.

På fredagen rapporterade Ekot att antalet svenskar som lever på socialbidrag har ökat med 30 procent sedan Anders Borg blev finansminister. De allra flesta på grund av arbetslöshet och sjukdom. Är det här en utveckling som Anders Borg tycker är acceptabel? Var kanske det här själva syftet med politiken?

Samtidigt presenterade Försäkringskassan en rapport som visar att en stor del av de människor som utförsäkrats från sjukförsäkringen står helt utan egen inkomst. Exakt hur de försörjer sig finns det inga säkra uppgifter på, men mycket talar för att de försörjs av sina anhöriga, eller av sparade medel. Vi har alltså fått ett nytt klassamhälle med människor som befinner sig ”utanför utanförskapet”. Är det här en utveckling som Anders Borg sympatiserar med? Har vi nu nått den nivå på den generella välfärden som Anders Borg önskade för 20 år sedan, när han skrev sin bok ”Generell välfärdspolitik – bara magiska ord?”

På lördagen presenterade nationalekonomerna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich en undersökning som visar att farhågorna för en betygsinflation i samband med friskoleexplosionen var väl motiverade. Vlachos och Tyrefors undersökning visar nämligen att elever på friskolor får högre betyg än eleverna på kommunala skolor. Ser Anders Borg detta som ett problem? Ser han kopplingen mellan sänkta studieresultat och vinstintressen inom skolan?

Och i senaste Ekonomisk debatt konstaterar en grupp nationalekonomer att det inte går att utvärdera vilka effekter de fyra jobbskatteavdragen har haft. Det går helt enkelt inte att mäta effekterna av jobbskatteavdragen, som bara under åren 2007 till 2010 kostade statskassan 240 miljarder kronor, Anders Borg själv har i tidigare uttalanden hävdat att jobbskatteavdraget har skapat 120 000 jobb. Uttalanden han alltså nu får grovt mothugg på. Vad har Anders Borg för svar att ge dessa nationalekonomer? Hur motiverar han de enorma skattesänkningarna?

Frågor som under lördagens utfrågning inte fick några svar.  

Men, han gav dock ett mycket intressant svar på en het inrikespolitisk fråga: Anders Borg kommer inte att tillåta att taket i a-kassan höjs. Borg motiverar detta med att en höjning av a-kassan, även om det bara skulle bestå under tre månader, skulle kosta 30 000 jobb. ”Vi har räknat på det här”, förklarade Anders Borg. (Ungefär lika fin uträkning som den Borg och hans kompisar gjorde för att motivera jobbskatteavdragen, kan man tänka.) Istället vill vår finansminister införa ytterligare avgiftssänkningar för arbetsgivarna. Jo, för det har ju fungerat så bra hittills…

Sonning ställer så frågan: ”Är folk lat helt enkelt?” En fråga ingen politiker med självbevarelsebedrift någonsin skulle svara ja på, så Borg svarar: ”Nä… men jag tror att alla människor i olika utsträckning reagerar på incitament.” 

Ett svar som om något är ett mycket starkt incitament för väljarna att inte ge Borg fyra år till på finansministerstolen.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons