Annons
Annons
Annons

Vi bör ställa krav

Ledare

På tisdagen blåste det åter upp till storm gällande Telia Soneras agerande i forna Sovjetstater. Kritikerna menar att Telia Sonera går den hårdföra regimen i Tadzjikistans ärenden. Detta genom sitt ägande i telebolaget Tcell. Under sommaren har nämligen den tadzjikistanska censuren stramats åt allt hårdare. På uppdrag av regimen blockerar nu Tcell internetplatser som Youtube och ett flertal oberoende nyhets-sidor. Den lilla yttrandefrihet och rätten till fri och oberoende information som medborgarna tidigare har haft har nu i stort sett försvunnit.

Tadzjikistan är i dag den fattigaste av de forna Sovjetstaterna. På papperet är staten en demokrati, men i realiteten handlar det om en solklar diktatur. Fackliga förtroendemän, journalister och aktivister för mänskliga rättigheter förföljs, fängslas och torteras. Det är en stat som svenska Telia Sonera alltså följsamt går i koppel med.

Det är inte första gången Telia Sonera får kritik för att gå i diktaturstaters ledband. Så sent som i våras avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att ett flertal regimer i forna Sovjetstater hade full tillgång till telesystemen som ägdes av Telia Soneras dotterbolag. Därmed hade ländernas säkerhetstjänster direkt tillgång till abonnenternas samtal, data och sms, vilket i sin tur ledde till att oppositionella avlyssnades – och greps.

Efter vårens avslöjande krävde finansmarknadsminister Peter Norman (M) att alla statligt ägda bolag ska ha ”etiska kompasser”.

Så, nu har Telia Sonera tagit fram en uppförandekod för hur företaget ska arbeta med frågor om mänskliga rättigheter. Fast det här med mänskliga rättigheter... Det verkar bolaget bara engagera sig i när det passar. I Svenska Dagbladet intervjuas bolagets kommunikationschef Thomas Jönsson om den senaste kritiken. Han får frågan: ”Det kan alltså vara så att ni tar avstånd från brott mot mänskliga rättigheter, samtidigt som ni i enskilda fall medverkar till att de rättigheterna kränks?” Jönsson svarar: ”I det här fallet så kommenterar jag inte mänskliga rättigheter specifikt men generellt är vi emot att mänskliga rättigheter kränks.”

Ett fantastiskt svar, på alla sätt. Telia Sonera är alltså ”generellt” emot att mänskliga rättigheter kränks. Men det är inte svårt att misstänka att det handlar om så länge kulorna rullar in.

Under förra året gjorde Telia Sonera 36 miljarder kronor i vinst, varav (enligt SVT) 25 procent kommer från bolagets verksamhet i diktaturstater som Tadzjikistan. Ska vi bry oss om det? Ja. Det bör vi faktiskt göra.

Vi alla tillsammans, genom svenska staten, äger en tredjedel av telekombolaget Telia Sonera. Det innebär att vi kan, och bör, ställa krav på att bolaget håller sig till vissa etiska regler. Etiska regler som att verka för att inte mänskliga rättigheter kränks. Även i de fall det leder till att miljarderna slutar strömma in.

Har du också något att säga?

Skicka in en insändare/debattartikel

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons