Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oxar man inte vänder ryggen åt

/
  • KÖTTDJUR. I hägnet utanför Österbybruk håller Bengt Andersson 30 bisonoxar, som inom kort utökas till 45. Målet med uppfödningen är att ta tillvara kött och skinn. Men det kan också bli safari för allmänheten.
  • Bengt Andersson vill satsa på bisonoxesafarin.
  • Bisonoxen kan väga över ett ton.

De kan väga över 1 000 kilo och bli två meter höga. Trots den enorma kroppshyddan är topphastigheten 60 kilometer i timmen. I ett hägn utanför Österbybruk går 30 bisonoxar.

Annons

Uppfödaren Bengt Andersson tar med Arbetarbladets reporter på en tur i hägnet. Bisonoxarna befinner sig vid matplatsen där de vilar. Bengt närmar sig djuren men är på sin vakt. Fotograferandet sker delvis från bilen med nedvevat fönster. Situationen är spänd.

– Om de kutar rygg och framförallt stampar med hovarna ska man dra därifrån så snabbt som möjligt. De är hur snabba som helst och kan springa i 60 kilometer i timmen, säger Bengt som endast motvilligt vänder ryggen åt bestarna.

De magnifika djuren flyttades för en månad sedan från Almunge. Nu går de innanför ett flera meter högt staket. Markförhållanden är bättre i hägnet utanför Österbybruk.

– I Almunge var det sankmark och bottenlöst. Här är det höglänt och skog, säger Bengt Andersson som arrenderar marken vid Vigelsbo gård.

Bengt Andersson började med uppfödningen för fem år sedan. Han håller främst djuren för köttets skull.

– Köttet är som en blandning mellan ungnöt och kronhjort. Det innehåller bara två procent fett, har lågt kolesterolvärde och hög järnhalt.

Inom kort slaktas den första kalven.

– Det tar fem år att bygga upp verksamheten. Jag har säkert satsat en miljon kronor och en del tycker jag är tokig som inte håller mig till byggbranschen, säger Bengt som jobbar sex timmar om dagen, sju dagar i veckan med uppfödningen.

Genom bekanta kom Bengt i kontakt med uppfödare av bisonoxar. Han började inledningsvis på den gård han hade köpte i Vallentuna för att föda upp hästar. Men det var i westernserier på 60-talet som han fick upp ögonen för djuren.

– Jag har alltid tycket att bisonoxar är häftiga, kanske för att de är så stora. Jag har flera bisonoxar i plast hemma.

Ledartjuren i hjorden har namngetts efter ett av Bengts barnbarn. Den maffiga tjuren på 1 200 kilo heter Frank. Bengt uppskattar att det nu finns cirka 300-400 bisonoxar i privat ägo i Sverige uppdelade på cirka tio farmer. På flera ställen anordnas biosonsafari där människor får studera djuren. Även Bengt har sådan tankar.

– Jag har fått sådana förfrågningar här, med åar, kullar och skogsmark.

Bengt Andersson har ett 15-tal bisonoxar kvar i Almunge. Efter slakt av tre kalvar ska resten flyttas till Vigelsbo.

– De är riktiga flockdjur och jag tror att de saknar varandra.

Annons
Annons
Annons