97 procent av barn mellan 10 och 18 år med svensk bakgrund har eget rum. Bland barn med utländsk bakgrund har 64 procent eget rum, enligt SCB.

– Att barnen ska ha ett eget rum redan från det att de är nyfödda, verkar vara något som svenska föräldrar prioriterar i hög utsträckning, säger Helen Ekstam, doktorand i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning.

Hon arbetar just nu med en avhandling om hur barnfamiljer bor och om trångboddhet. Hon har bland annat gjort en enkätundersökning bland 1 300 hushåll.

– Trångboddhet verkar snarare vara ett problem bland föräldrar än bland barn. Många föräldrar väljer att sova i vardagsrummet för att barnen ska få egna rum. Vilket kan vara paradoxalt eftersom svenska barn ofta sover i samma säng som mamma och pappa ända upp i skolåldern, vilket inte alls är lika vanligt i andra länder.

Längre tillbaka var det vanligt att stora familjer bodde i ett rum och kök. Varför har det blivit norm att alla barn ska ha eget rum?

– Det var en norm som formulerades 1974 när miljonprogrammen stod klara. 1986, när Sverige under en kort period hade bostads-överskott, blev den officiellt antagen. Målsättningen enligt den är att varje barn i ett hushåll ska ha möjligheten till eget rum.

Sedan dess har det byggts allt större bostäder.

– Staten ville att det skulle födas fler barn och subventionerade byggandet, vilket också var nödvändigt. På 30-talet var Sverige ett av de länder som hade sämst bostadsstandard i världen. Genom att bygga bättre bostäder ville staten uppmuntra befolkningen att få fler barn.

Sedan 1970 har varje kvinna fött i genomsnitt två barn, det är betydligt färre barn än för 60-70 år sedan. Och med färre barn i varje familj har det också blivit enklare att ge dem egna rum.

Men enligt barnpsykologen Malin Bergström, doktorand vid Karolinska institutet, har små barn inget behov av eget rum. De vill vara där föräldrarna är.

– Som vuxen att det lätt att överföra sitt eget behov av en egen sfär till barnen, men det behovet kommer först i 13–14-årsåldern

p.En egen sfär är en viktig del i tonåringens frigörelse från familjen.

Det finns många fördelar med att syskon får dela rum. Det kan ge god träning i hänsynstagande. Men det kan förstås vara jobbigt om man inte kommer överens och aldrig får vara i fred.

Svenska barn har dessutom ofta så mycket leksaker att de behöver ett rum bara för att ha någonstans att förvara alla prylar.

– Föräldrar bör fundera mer över vad barnen själva trivs bäst med. Hur viktigt är det egentligen med eget rum?

Fotnot: För att en barnfamilj inte ska räknas som trångbodd ska barnen ha varsitt sovrum, föräldrarna kan dela sovrum och det ska finnas ett vardagsrum, enligt normen för trångboddhet.

Anne Sjödin
anne.sjodin@arbetarbladet.se