– Ja, det är nästan mitt huvudbudskap. Vi upplever väldigt starka effekter av musik, och vi har förmågan att förstå och ta till oss musik väldigt tidigt, innan vi ens är födda.

Hur då?

– Om du spelar till exempel ”Blinka lilla stjärna” för ett 6-månaders foster i mammas mage så minns bäbisen den när den kommer ut. Den minns exakt melodin, för om du spelar fel eller byter ut någon av tonerna reagerar barnet på det. Och det är ganska avancerat.

Vad innebär det då?

– Att våra hjärnor är genetiskt disponerade för musik. Vår språkliga, matematiska och musikaliska förmåga hänger ihop och samverkar. Det visste man förut men den kunskapen om det här har varit försvunnen under lång tid?

Är det på väg att ändras nu?

– Ja, sedan ungefär tio år tillbaka. Och det beror helt och hållet på att vi fått nya metoder att studera exakt vad som händer inne i hjärnan med så kallad fMRI-teknik.

Vad kan man se då?

– Bland annat att musik har en speciell kanal direkt in till de djupare delarna av hjärnan, och att den har väldigt stark effekt. Den kan frigöra dopamin i så stor utsträckning att man kan tala om en farmakologisk effekt. När du lyssnar på musik kan du få en effekt som är lika stark som när du får en sexuell orgasm.

Kommer man alltså att kunna skriva ut disko, tango eller black metal i stället för piller i sjukvården framöver?

– Nej, för om du till exempel skulle skriva ut modern disko till mig skulle det inte påverka mig över huvud taget. Den sortens musik går mig helt förbi. Det är för individuellt hur man relaterar till musik för att det skulle vara möjligt att skriva ut musik på det sättet.

Stefan Westrin
stefan.westrin@arbetarbladet.se