Så inleds föreställningen där operaörhängen ur några av våra mest uppskattade operor – "Figaros bröllop", "Cosi fan tutte" och så Rossinis fnissiga duett för katter – vävs samman av en kriminell berättelse om tre något udda kvinnor som finner varandra.

Jag ska erkänna att jag inte förstår riktigt alla sätt som operastyckena för handlingen vidare, men intrigen är å andra sidan inte den mest avancerade. Även om den är en bagatell, är dock formen sympatisk. Helheten blir större än om sångerskorna bara sjungit en rad kända operastycken. Scenen är liten och vid något tillfälle är Tuulikki Nilsson Salo ute och springer bland publikborden.

Förresten, det är inte bara operaörhängen vi får höra. Innan damerna når slutstationen Wien hinner de sjunga Edith Piafs "La vie en rose", "I never knew his name" ur "Brooklyn" som finsk tango.

Linda Berving är lite krasslig, men de löser detta hinder smidigt. Och Sjömanskyrkan är måhända inte operalokalernas pärla, om än mysig och intim.

Förutom Linda Berving, känd för Gävlepubliken från jazzensemblen Linda Berving Quartet, sjöng också Elisabeth Hellström och Tuulikki Nilsson Salo.

Den senare blev jag förtjust i när jag såg henne sjunga under en lunchsoppa i Konserthuset. Hon är musiker i Gävle symfoniorkester, men visar sig också vara en skicklig sångerska och säker komedienn. Mycket rolig!

"När brott går som på räls" är en enkel men underhållande liten show som visar att mycket går att göra med små medel. Intrigen hade dock kunnat byggas ut med lite längre talscener utan att publikens tålamod hade frestats.

Kristian Ekenberg
026-15 93 46
Kristian.Ekenberg@arbetarbladet.se