Annons

Annons

Annons

INTERVJU: Édouard Louis om sin brutala klasskildring

Han avtäcker en våldsam och homofob industriort i norra Frankrike. Édouard Louis råa barndomsskildring slog ner som en bomb i ett Frankrike där klasskillnaderna inte längre står på agendan och där Front National vinner mark.

I årtal störde sig Édouard Louis på att han varken hittade sin uppväxtmiljö eller dess brutala språk i litteraturen.

– Det var som om litteraturen på ett sätt ville utesluta den här världen eller det här språket, för att vara just litteratur.

Inte heller när han läste stora författares personliga berättelser om klassresor kände han igen sig. Han retade sig på självförhärligande utanförskap och som det verkade, medvetna segertåg mot den stora friheten. Själv upplevde han flykten från sin uppväxtmiljö, de så småningom kapade banden till sina föräldrar, som ett misslyckande, som en nödutgång.

– Genom att visa att Eddy Bellegueule är som alla andra, att han inte vill resa därifrån visar jag också att även läsaren kan ändra sitt liv, jag vill att litteraturen ska vara inkluderande. Att den ska vara en plats för handling, säger Édouard Louis.

Annons

Annons

Eddy Bellegueule (Eddy Snyggkäft) är det barn och den tonåring han en gång var – fången inte bara i familjenamnet utan också i de glåpord som användes för att definiera honom: bögjäveln, fjollan, skinkprinsen och så vidare. Édouard Louis, som han kallar sig nu, studerar, likt en gång Sartre och de Beauvoir, på elituniversitet École Normale Supérieure i Paris. I fjol blev han nominerad till Goncourtpriset i debutantklassen för sin självbiografiska roman, "Göra sig kvitt Eddy Bellegueule". Då var han 21 år.

Redan när han började skriva sin självbiografiska frigörelseberättelse hade han brutit förbindelserna med sin hemstad, mer eller mindre även med sin familj. Efter publiceringen har uppväxtstadens invånare, inklusive modern, rasat i pressen. Läsningen träffar hårt, inte bara för att han själv blev slagen. Även om han varit ett bespottat, föraktat och misshandlat barn är det omöjligt att undra hur Édouard Louis kan klara att skildra de mindre smickrande sidorna, inte bara hos sig själv, utan också hos sina föräldrar?

Får man lämna ut sin mamma som rasist och ogenomtänkt stolla? Är inte risken att skildringen väcker ännu mer förakt för en redan exkluderad grupp av människor?

– I Frankrike har vissa kritiserat mig för att jag inte hyllar arbetarklassen, eller min barndomsmiljö. Men för mig är det inte samma sak att försvara någon som att hylla någon. Rättvisa är inte samma sak som kärlek. Jag vill vara rättvis mot min barndoms värld, men det betyder inte att jag måste älska den. Man kan vara rättvis utan att älska. Jag ville visa fattigdomen och våldet, men det finns också en komplexitet, ögonblick av ömhet, säger Édouard Louis.

Annons

Annons

I den mån han drevs av hämnd var det inte mot de enskilda individerna, inte ens mot den homohatande pojkduo som spottade honom i ansikten och dagligen slog honom i högstadiekorridorerna.

– Att skriva den här boken var också ett sätt för mig att förstå att det inte var personerna själva som orsakade detta. När Eddy Bellegueule var liten hatade han killarna i skolan och föräldrarna för att de var våldsamma. Men romanen har tillåtit mig att lyfta blicken och att se de orsaker som ligger utanför individerna.

Det är inte bara de stora författarna som har utelämnat hans uppväxtmiljö. I Frankrike finns sedan många år en ovilja både att se och tala om klassamhället och de sociala mönstrens konserverande kraft, menar Édouard Louis. Medelklassen ser inte länge utanför sig själv.

– När min mor röstar på Marine Le Pen är det ett desperat försök att existera. De som röstar på Front National hittar inte längre utrymme för sig själva ens i språket. Just därför menar jag att vi måste använda litteraturen för att föreslå andra platser, utrymmen och begrepp, säger han och gör en parallell till den feministiska litteraturen.

– Även för kvinnor som själva inte läser har den haft stor betydelse.

LÄS MER: Recension – Göra sig kvitt Eddy Bellegueule

Fakta

Édouard Louis

Uppvuxen: I Hallencourt, Picardie.

Ålder: 22 år.

Aktuell: Med debutromanen "Göra sig kvitt Eddy Bellegueule". Boken blev i skräll i hemlandet och översätts nu till ett 20-tal språk.

Sysselsättning: Studerar sociologi på École Normale Supérieure i Paris och är i slutskedet av sin andra roman, även den en autofiktiv berättelse.

"Jag drevs av en vilja att skildra sanningen om en värld som man antingen inte talar om alls, eller som man talar om på ett falskt sätt, vilket är en annan form av tystnad" säger Édouard Louis. Foto: Nora Lorek/TT


Erika Josefsson

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan