Annons

Annons

Annons

Det går bra för Sverige

Politik, ekonomi och medier

Liberalerna vill avskaffa det system som domstolarnas nämndemän utses genom, via partierna. Liberalerna vill lägga uppgiften att utse nämndemän på domstolsverket. Detta statliga verk ska utvärdera om en person är lämplig att vara nämndeman.

Liberalerna föreslår att personer ska kunna anmäla sig till att bli nämndeman, om man är intresserad. Det säger Liberalernas rättspolitiske talesman Roger Haddad till Dagens Nyheter.

Det är känt att systemet med nämndemän fått kritik eftersom det har en del brister när det gäller representativitet i relation till befolkningen som helhet.

Dagens nämndemän har en bra partipolitisk representation. Det är systemets huvuduppgift. Men nämndemännen är bland annat äldre än genomsnittet och få har utländsk bakgrund.

Annons

Ett annat system skulle bli bättre i vissa avseenden, men få andra nackdelar. Ett system där intresserade anmäler sig och domstolsverket väljer ut skulle få exempelvis en mer genomsnittlig ålderssammansättning och kanske en större andel personer med utländsk bakgrund.

Annons

Men det skulle riskera att få överrepresentation av välutbildade, välavlönade personer och personer med borgerliga partisympatier.

Först bör partierna anstränga sig att nominera mer representativa personer till nämndemän, rörande (yngre) ålder och (fler med) utländsk bakgrund.

Också sådant som bättre ersättning för de som sitter som nämndemän bör genomföras, även om det kostar för staten. En orsak att äldre, pensionärer, är nämndemän är att de har tid och inte mister arbetsinkomst då de sitter som nämndeman för de har ändå sin pension.

Roger Haddad, Liberalerna, i riksdagen.

Bild: Claudio Bresciani/TT

*

Det går bra för Sverige. Bnp, summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land, ökade med 3,3 procent under 2016. Ökningen 2015 var 4,1 procent. Tillväxten i andra jämförbara länder, i EU eller Oecd, de åren är lägre än i Sverige, runt två procent i bästa fall.

Det kan debatteras vems förtjänst den goda svenska tillväxten är: regeringens, den förra regeringens, (export-)industrins, den internationella konjunkturens eller ett flertal faktorer. Antagligen ligger det sistnämnda närmast verkligheten.

En försvagad krona gynnar nu svensk exportindustri, men fördyrar importen. En så hög tillväxt som mellan 3,3 och 4,1 procent har Sverige sällan haft efter 1960-talet. Tillväxten i Sverige de 40 åren 1970 till 2010 var i snitt cirka två procent.

Annons

Det går bra för Sverige. Bnp, summan av alla varor och tjänster som produceras i ett land, ökade med 3,3 procent under 2016. Ökningen 2015 var 4,1 procent.

Annons

När ekonomin är god kommer fler i jobb och tendens till det finns nu i Sverige, med hög grad av sysselsättning och minskande arbetslöshet.

Är tillväxten hög brukar räntorna stiga, beroende på ökad efterfrågan på lån och till följd av åtstramande åtgärder från riksbank och regering. Men så är inte fallet i Sverige nu, där låneräntor och styrränta är låga.

Riksbankens agerande, med bland annat styrräntan, kallas penningpolitik. Regeringens åtgärder, med skatter och annat, exempelvis ränteavdrag, kallas finanspolitik.

Hushållens belåning är stor och åtstramning i form av exempelvis försämrade ränteavdrag skulle vara en lämplig åtgärd, inte minst för att kyla av de höga bostadspriserna. Men varken det stora regeringspartiet S eller Moderaterna vill det.

*

Medierna är inne i en utmanande fas. Länge var det sig likt år ut och år in vad gäller allt som rör press, radio och tv. Sedan hände saker, först sakta och nu fortare.

Ny teknik, främst internet, gjorde att mediekanaler som press, radio och tv allt mer flöt ihop. I dag publicerar Sveriges radio och Sveriges television nyheter i text och "tidningarna" har radiopoddar och webb-tv.

Medier, som pressen, som till betydande del finansierats med annonsintäkter har fått hård konkurrens om annonsörerna från andra aktörer, allt från annonsblad i pappersform till reklamfinansierad tv och nya sajter på internet.

De som betalar för tidningar, via prenumerationer (papper/webb) eller lösnummer, har det blivit svårare för medieföretagen att övertyga. De tidningar som länge var centrala för informationen i lokalsamhället i olika regioner i landet har utmanats gällande intäkter från annonser och publik, till följd av ny teknik på medieområdet.

Annons

Annons

Till det har journalistiken satts under press. Om intäkterna, från annonsörer och publik, inte är lika stora som för ett antal år sedan kan inte lika omfattande journalistisk bevakning ske.

En tidning, eller en tv- eller radiokanal, har journalistiska regler som de följer. I det nya medielandskapet dyker dock aktörer upp som inte givet följer sådana, vilket kan vara svårt för mediekonsumenter att inse.

Aktörer som är starka, från skattefinansierade myndigheter till större företag, håller sig i ökad grad med kommunikatörer som ska ge en positiv bild av den egna verksamheten.

Sammantaget ställer det nya medielandskapet krav på särskilt tidningarna, med både pappers- och internetutgåvor. Kraven bör de, vi, klara av med journalistisk erfarenhet och ambition att hålla trovärdigheten hög.


Robert Sundberg

023-475 93
robert.sundberg@mittmedia.se

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan