TV: Följ med in

Att bonader är en av Gunilla Lantz stora passioner märks direkt när man besöker henne och sambon Leif-Inge Johansson i deras hus i Kungsgården.

Läs även: Följ med in i mytomspunna frimurarnas hemliga rum – "Det sägs att vi dricker blod och äter barn"

Redan i hallen fastnar blicken på det första broderade ordstävet. Budskapet är att man ska lämna sorgerna utanför och gå in i huset med glatt sinne.

– Det är så fint, det stämmer så bra med hur vi vill hälsa våra gäster välkomna här i huset, säger Gunilla.

Hon köpte sin första bonad redan för 40 år sedan. Det var på en auktion i Hällhammar i Kungsgården. Sedan dess har hon samlat på sig cirka 60 bonader.

– Vi har har inte plats för alla. Just nu vi ett 20-tal upphängda på väggarna. Övriga ligger hoprullade. Ibland byter jag ut någon. På det sättet blir det lite variation, säger Gunilla.

De flesta bonaderna är gjorda i början av 1900-talet. Motiven är präglade av tidsandan. Fosterlandskärlek och hembygdsromantik är vanliga teman liksom värnandet av det egna hemmet. "Det är så skönt i hemmets värld" och "Fågeln söker fäste, mänskan bygger bo, eget lilla näste är den bästa ro", lyder budskapet i två av Gunillas bonader.

Texterna är ibland hämtade från gamla sånger, ibland från Bibeln men ofta är de skapade av upphovskvinnan.

– Ja, det var ju kvinnor som sydde och broderade de här bonaderna. Jag beundrar dem, tänk vilket arbete de lade ned, säger Gunilla.

Bonaderna passar fint in i den miljö som Gunilla och Leif-Inge skapat i den gamla gården. De flyttade hit tillsammans år 2000.

– Det ångrar vi inte, det var det bästa vi gjort, säger Leif-Inge.

Han är själv född och uppväxt i Kungsgården och tyckte att det kändes bra att återvända till hemtrakterna.

– Huset är byggt på 1790-talet. Det var länge ett flerfamiljshus. Här bodde fyra barnfamiljer i varsitt rum. Det måste ha varit oerhört trångt och besvärligt. I dag är det svårt att förstå hur det var möjligt, säger Leif-Inge.

Det har krävts mycket arbete för att rusta upp huset och ge det den karaktär det har i dag. Gunilla och Leif-Inge har aktat sig för att modernisera för mycket. Huset ska ha kvar sin ålderdomliga prägel. De har bemödat sig om att rakt igenom inreda i äldre stil med möbler och prylar från 1800- och 1900-talen. Gunilla är förtjust i jugend och har bland annat lampor och ljusstakar i den stilen. Hemmet pryds också till stor del av originalkonst. Flera verk av Sandvikenfödde konstnären Lars Karlsson Frost finns på väggarna.

– Det var min kusin. Tyvärr gick han bort allt för tidigt, säger Gunilla.

Gunilla ser inte huset som färdiginrett utan fortsätter åka på mässor och auktioner för att hitta nya saker. Och bonader har hon inte fått nog av. Ser hon något fint kan hon inte stå emot.

– Lite sorgligt bara att de går för så lite pengar. Senast jag köpte en bonad betalade jag bara 30-40 kronor. Det är nästan så man skäms. Men de är inte så efterfrågade i dag. Förhoppningsvis kommer de att bli uppvärderade. Det är de kvinnor som en gång gjorde dem värda.

Vi bor här:

Gunilla Lantz, 72 år, pensionerad lärare, och Leif Inge Johansson, 76 år, pensionerad murare och dessutom före detta bandymålvakt i Sandvikens AIK. Hunden Simpson och katterna Maja och Mysan.

Om huset:

Byggt på 1790-talet. Timrat tvåvåningshus med fem rum och kök. 150 kvadratmeter stort. Fasaden beklädd med träpanel. Utöver huvudbyggnad finns bland annat härbre och uthus. Tros från början ha tillhört närliggande Kungsgårdens herrgård. Var tidigare ett flerfamiljshus.

Läs även: Porslinet halva nöjet på Berglunds bageri: "En japan köpte en kopp för 700 kronor"

Läs även: Författaren och tecknaren Ulf Ivar Nilsson har flyttat hem till Gävle – till paradvåning på Brynäs: "Känns lite brackigt"