Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Robert Sundberg: Jordbruken som försvann

Landsbygden

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Hem till byn har alla säsonger i 35 år spelats in med flera skådespelare som var med från början, 1971. FOTO: NIKLAS LARSSON / EXPONERA / SCANPIX.

Annons

Tv-serien Hem till byn går i repris på Sveriges television, SVT. Det är dess första säsong, från 1971, som sänds.

Serien är välkänd och har sänts i flera säsonger under 1971 till 2006. Tv-serien skapades och skrevs av Bengt Bratt. De tre säsongerna på 70-talet handlade i hög grad om jordbrukets förändring. 

Små jordbruk skulle avvecklas och stora skulle expandera. Det senare skulle ske på de förras bekostnad, för att få ekonomiskt bärkraftigare enheter. Folk på de små jordbruken skulle skaffa andra jobb, i industrin eller tjänstesektorn, om de inte var nära att gå i pension.

En statlig förvaltning, Lantbruksnämnden, med verksamhet i kommunerna skulle verka för omstruktureringen. Bengt Bratt var kritisk mot det. Främst för att det skedde på ett okänsligt sätt mot enskilda personer och drev på en avfolkning av landsbygden. 

Annons

Annons

I Norge och Finland förekom inte denna snabba omstrukturering av jordbruket. De små lantbruken blev kvar längre där och bidrog till en mer levande landsbygd som inte avfolkades så snabbt. Det märks där än i dag. I Norges fall kom det emellertid att ske till kostnad av bland annat höga matpriser.

Avsnitten av Hem till byn går att se på SVT play. Jag kom att se första och andra avsnitten då de sändes på tv gångna veckorna. Mycket skildras i dem, men jord- och skogsbruket har en central roll i vardagslivet för folket i byn och därmed i tv-serien. 

Att jordbruken skulle rationaliseras följde samma logik som förekom inom industrin. Större enheter med modern utrustning skulle ge ökad effektivitet och produktivitet. Det talades om KR-jordbruk.

På 70-talet byggdes ofta nya ladugårdar för cirka 50 mjölkkor och lika många kalvar. En familj, eller två, kunde driva ett sådant jordbruk och få en ekonomi som gav acceptabel levnadsstandard. Det medförde ändå mycket arbete, särskilt vid sådd och skörd. 

Vid denna tid fanns också säkerhetspolitiska aspekter på jordbruket. Det skulle klara av att försörja landet med inhemskt producerade livsmedel i händelse av en avspärrning som kunde vara i halvår och år. 

Jordbrukspolitiken var då nationell. När Sverige blev med i EU från 1995 kom jordbrukspolitiken att hamna på EUs nivå, med regler och ekonomiska stöd. Då hade behovet av i Sverige producerade livsmedel av beredskapsskäl trappats ned, efter det kalla krigets slut efter Berlinmurens fall 1989. 

Annons

Hem till byns säsonger från mitten av 90-talet och senare kom bland annat att skildra det svenska EU-medlemskapets påverkan på livet i en liten by. Fortfarande med Bengt Bratt som seriens skapare.

Annons

I dag är jordbruket rationaliserat. Mark byter ägare på marknadsmässigt vis, inte via regleringar initierade av lantbruksnämnden. Antalet jordbruk har minskat men blivit större per jordbruk i areal och djur eller verksamhet. Särskilt mjölkbönderna har blivit färre. Antalet kor var 730 000 i början av 80-talet. 660 000 av dem var mjölkkor. 

36 år senare, 2017, är mjölkkorna hälften så många men producerar ungefär lika mycket mjölk. Totala antalet kor är 530 000. Kor som inte är mjölkkor har tredubblats till cirka 200 000. 

Produktionen av växter, som spannmål, har ökat. Antalet hästar, drygt 350 000 2017, har ökat och är nu fler än mjölkkorna. Åren runt 1970 var antalet hästar som lägst i Sverige. 

Lantbruken är cirka 60 000 nu och heltidsarbetande lantbrukare cirka 16 000. Många av dem är äldre, runt 60 år och män. Både antalet lantbruk och lantbrukare minskar hela tiden i antal.

Serien Hem till byn hade runt 3,5 miljoner tittare för varje avsnitt på 70-talet, halva vuxna befolkningen i Sverige. Serien skildrade verkligheten då med färre jordbruk, avfolkning av landsbygden och problem med lönsamhet för små butiker och bensinmackar. 

Serien artikulerade också en bredare kritik mot den politik som bedrevs, med flyttlasspolitik bort från landsbygden till städerna. Den drevs av socialdemokratiska regeringen då. Men den ändrades inte märkbart under de borgerliga regeringsåren 1976 till 1982. En dålig konjunktur då fortsatte befolkningsminskningen på landsbygden.  

Annons

De små lantbruken har nästan helt rationaliserats bort, som 70-talets Hem till byn-avsnitt visade.

I dag finns liknande problem som i Hem till byn på 70-talet, med fåtal och färre jobb på landsbygden och lönsamhetsproblem i verksamheter som mackar och små butiker med flera. 

Annons

Det finns också en spännvidd mellan det jordbruk som trots allt bedrivs som ofta låter, luktar, dammar och är en storskalig verksamhet med maskiner som inte är som den idylliska, småskaliga som en del föreställer sig ska finnas på landsbygden.

De små lantbruken har nästan helt rationaliserats bort, som 70-talets Hem till byn-avsnitt visade. Priset blev färre invånare och jobb på landsbygden. Och en förtjänst blev billigare livsmedel än som annars varit fallet. Och arbetskraft kunde gå till industri och tjänstesektor där det i alla fall på den tiden behövdes folk. 

En del före detta små lantbruks bostadshus är kvar och används som sommar- och fritidshus av personer som flyttat därifrån eller som har köpt en sådan fastighet. I sista säsongerna av Hem till byn skildras det också.

Till toppen av sidan