Annons

Annons

Annons

Annons

krönikaSandviken

Jacob Hilding
HILDING: Varning för falska löpsedlar!

Det här är en krönika.Analys och värderingar är skribentens egna.

Annons

Det har spridits falska löpsedlar på Snapchat, där en man som pekats ut för att ha antastat flickor hängs ut med bild på vad som ser ut att vara just en traditionell löpsedel från Arbetarbladet.

Bakgrunden är en oro i Sandviken för en man som polisanmälts för ofredande.

Det kan du läsa mer om i Arbetarbladets krimreporter Anne Sjödins artikel här: Man misstänks för att ha antastat flickor i Sandviken – polisen oroad att föräldrar ska ta lagen i egna händer

I källkritikens namn ska det sägas att vi själva inte har sett de här löpsedlarna. Det har inte heller polisen gjort, utan de har fått informationen genom upplysningar från andra.

Annons

Annons

Men det är så pass allvarligt att utnyttja vår trovärdighet som oberoende nyhetsförmedlare för att sprida rykten och skräck, att det ändå finns all anledning för oss att markera med tydlighet att det inte finns någon koppling mellan de falska löpsedlarna och Arbetarbladet.

År 2021 är inte vi traditionella medier alltid den självklara nyhetsförmedlaren. Det är inget för oss att gråta över, vi får istället anpassa oss efter situationen. Händer det en stor lokal nyhet så går det att läsa hos Arbetarbladet, men du kan också hitta mängder med uppgifter och rykten i sociala medier. En del helt korrekt, annat rena påhitt eller missförstånd.

Det har inte minskat en tidning som Arbetarbladets betydelse. Men då vi tidigare stod för själva förmedlandet av nyheten vilar ansvaret på oss att nu istället granska rykten och berätta vad som är känt och som går att bekräfta. Journalistik, alltså.

Tidigare i veckan berättade vi om den så kallade "tafsardagen", vars ursprung på Tik Tok handlar om en uppmaning till killar att tafsa på tjejer, filma och sedan dela det. Polisen gick ut med en nationell varning.

Om det kan du läsa mer här: Källkritikexperten Jack Werner om tafsardagen: ”Dumförklarar både barn och vuxna”

Mycket talar alltså för att det är ett framfantiserat skräckscenario. Måhända att det fått eget liv och att det ändå kanske är värt att både berätta om och för polisen att varna för, men det är ändå väldigt talande för ryktens genomslag och behovet av trovärdig journalistik och korrekt information.

Annons

Annons

Talande är även alla de rykten som florerar i Sandviken just nu. I skrivande stund finns en anmälan mot mannen – och polisen är oroad att föräldrar ska ta lagen i egna händer.

Det går förstås att kräva att vuxna människor inte ska sprida rykten okontrollerat, och att det ska finnas respekt för att lag och ordning sköts av polisen.

Men det är också lätt att förstå oron.

Och det går såklart att ställa krav även på polisen.

Vi medier har för vår överlevnads skull behövt anpassa oss efter människors nya vanor på nätet.

Debatten om polisens sociala medier-strategier har främst handlat om hård kritik mot bilder på ingripanden och på utsatta personer i polisens egna flöden.

Min kollega, Arbetarbladets nöjesredaktör Simon Ridell, formulerade det klokt i en tweet: "Polisen, som ju ändå är aktiv i sociala medier borde kunna visa närvaro i såna här trådar på Facebook och meddela att de har så god koll som det går inom lagens ramar."

LÄS MER: Digital hetsjakt på misstänkta mannen i Sandviken – men polisen svarar inte på inläggen: "Vi hinner inte"

Annons

Annons

Till toppen av sidan