Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Robert Sundberg

ledare socialdemokratisk

Robert Sundberg
Robert Sundberg: Tyska ekonomiska jätten har växt i politisk storlek

Politiken i Tyskland

Detta är en opinionstext.Tidningens hållning är oberoende socialdemokratisk.

Olaf Scholz, de tyska socialdemokraternas kandidat till posten som förbundskansler. Foto: AP Photo / Axel Schmidt, Pool.

Annons

26 september är det val till den tyska förbundsdagen. Tyskland är med 83 miljoner det invånarmässigt största landet i EU och ekonomiskt mäktigt.

Valsystemet i Tyskland är ett som delvis liknar det i Sverige, exempelvis med en spärr till parlamentet mot små partier som är på fem procent mot fyra procent i Sverige.

Sedan Västtyskland blev ett land med demokrati 1949 har landet haft stor stabilitet och konstitutionen har syftat till det. Dels ska det vara majoritetsregeringar i landet. Dels finns en decentralisering av makt och beslut på många områden till förbundsländerna. De är 16 nu och var 11 i Västtyskland.

Tysklands konstitution, som är ungefär som Västtysklands, bygger på USAs konstitution i många delar. Två av dem är dels en indelning i förbundsstater som liknar delstaterna i USA. Och dels i att det finns en författningsdomstol som liknar Högsta domstolen i USA.

Annons

Annons

Regeringsskiftena i Västtyskland och senare Tyskland har varit få. Det stora borgerliga, konservativa partiet CDU/CSU har oftast regerat. CSU-delen av det finns i Bayern, där CDU inte finns. Socialdemokraterna har regerat i några omgångar.

Om man bortser från en koalition mellan SPD och CDU/CSU 1966 till 1969 var det i 13 år 1969 till 1982. 1982, då liberala partiet FDP lämnade koalitionen med SPD, till 1998 regerade dock åter CDU/CSU.

Både SPD och CDU/CSU brukar alltså ha liberala FDP, som brukar få runt tio procent av rösterna, med i sina regeringar för att nå upp till kravet på majoritet i förbundsdagen. Västtyskland, senare Tyskland, sades därför länge ha ett två och ett halvtpartisystem. Det halva partiet var FDP. Det bröts egentligen 1983, då ett miljöparti, De gröna, kom in i förbundsdagen.

1998, då SPD kunde bilda regering igen, var det ihop med De gröna. Den SPD-ledda regeringen lyckades bli omvald 2002 men förlorade ett nyval 2005. Det var efter det valet som Angela Merkel, som då ledde CDU (och i valet var kandidat för även CSU), blev förbundskansler.

Tysklands, tidigare Västtysklands, förbundskansler har fungerat nästan som amerikanska presidenter, även om landet har en president som har ganska begränsad makt.

Den som är (väst-)tysk förbundskansler sitter ofta länge och har ibland blivit ganska kända. Helmut Kohl satt i 16 år 1982 till 1998. Han drev på enandet av Tyskland efter Berlinmurens fall.

Kristdemokratiska CDU/CSUs kandidat till posten som Tysklands förbundskanlser, Armin Laschet. Foto: Kay Nietfeld / dpa via AP.

Annons

CDU har varit socialkonservativt och i många frågor, särskilt sociala, legat nära den politiska mitten. Partiet var inte lika nyliberalt som Thatchers och Reagans högerpartier var då de regerade på 80-talet. Samtidigt var SPD mer högerliggande än de skandinaviska motsvarigheterna.

Annons

Inför valet i september har Angela Merkel deklarerat att hon inte kandiderar som kansler. Hon har suttit på posten i 16 år. Merkel har suttit lika länge som den legendariske Kohl.

Merkel har suttit i koalitioner hela sin regeringstid. De första fyra åren och de åtta senaste har det varit ihop med socialdemokratiska PSD. Det partiet var jämnstort med CDU/CSU de första fyra åren, men mindre de senaste åtta åren men ändå på mellan 20 och 26 procent. 2009 till 2013 regerade Merkel med liberala FDP som hade nästan 15 procent.

Under förbundskansler Kohl kallades Tyskland för politisk dvärg men ekonomisk jätte. Men under Merkel växte Tyskland lite grann i den politiska rollen.

Merkels CDU/CSU tappade var femte väljare 2017. Konservativa väljare, som ofta var negativa till invandring (Tyskland tog emot många flyktingar från Syrien 2015), kom att rösta på Alternativ för Tyskland, AfD, då. Det partiet ökade från knappt fem procent 2013 till 12,6 i valet 2017.

Inför höstens val har De Gröna bra opinionssiffror på runt 20 procent, mer än en fördubbling jämfört med 2017. Partiet har en kandidat som förbundskansler, Annalena Baerbock. Hon har dock tappat i förtroende de senaste månaderna.

Annons

CDU och CSU har Armin Laschet som kanslerkandidat. Han syntes i ett tv-inslag skratta i bakgrunden på ett allvarligt möte med de som drabbats av översvämningar i somras, vilket minskade hans förtroende. CDU/CSU har tappat i opinionen till 26 procent (33 i valet 2017) där CDU-delen är på drygt 20 procent.

Tysklands förbundskansler sedan 16 år, Angela Merkel, kristdemokratiska CDU/CSU. Foto: Odd Andersen / Pool via AP.

Annons

SPD har också en kanslerkandidat, Olaf Scholz, som är finansminister. Hans parti har varit nere på 15 procent då De Gröna hade över 25 procent. Men nu har SPD nästan sitt valresultat på 20,5 procent. Scholz har klart högst förtroende av de tre i senaste mätningarna.

I Tyskland är alla partier tänkbara som regeringspartier utom AfD och hittills även vänsterpartiet Die Linke med bakgrund i östtyska kommunistiska partiet. Nästan alla kombinationer av De Gröna, SPD, CDU/CSU och liberala FDP är tänkbara att regera med varandra.

Tyskland efter valet och efter perioden med Merkel riskerar att bli ett mer anonymt land vad gäller regering och regeringschef. Men positionen som ekonomiskt mäktigast i Europa består. Bland annat under förbundskansler Kohl kallades Tyskland för politisk dvärg men ekonomisk jätte. Men under Merkel växte Tyskland lite grann i den politiska rollen.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy