Annons

Annons

Annons

Annons

Ulf Ivar Nilssons historia

Ulf Ivar: Vem dödade fembarnspappan på Norrlandet?

Lantstället Lindesberg är borta sedan länge och namnet lever bara kvar på en busshållplats efter Bönavägen. Men för hundra år sedan utspelades här ett morddrama som fortfarande är olöst.

Sommarvillan Lindesberg stod tom när två tjuvar kom på besök i oktober 1921. Huset, som revs omkring för fyrtio år sedan, användes i många år som sommarhem åt nykterhetsorganisationen IOGT. Foto: Länsmuseet Gävleborg

Annons

Det drog mot kväll och Robert Tenggren skulle ha gett sig iväg hem för en bra stund sedan. Men regnet och den hårda blåsten gjorde att han dröjde sig kvar i stugvärmen hemma hos Högbergs. Han hade en kilometer att gå efter en smal stig och kanske ovädret skulle avta om han väntade en stund.

Tenggren var 43 år och arrenderade lantstället Frivy, som låg där hamnen i Fredriksskans nu breder ut sig. Det var mycket arbete vid den lilla gården men Robert och hans fru Brita hade god hjälp av sina fem barn varav det yngsta, lilla Linnéa, bara var sju år.

Nu var det söndagen den 23 oktober 1921 och Tenggren hälsade på sin vän Kalle Högberg som skötte arrendet vid Katrineborg, en gammal grosshandlarvilla som ägdes av Gävle stad. Tenggren hade bjudits på kaffe, smörgås och en sup och de båda männen satt kvar vid köksbordet när Högbergs hustru Anna kom in från ladugården och berättade hon att hon sett ett fladdrande ljussken inne i grannvillan Lindesberg. Den ägdes av galoschfabrikören H A Mattson men han och hans familj hade ju flyttat in till stan för länge sedan.

Annons

Annons

– Det måste vara tjuvar, sa Kalle Högberg.

– Vi går dit och tar dom på bar gärning, föreslog Tenggren.

Beväpnade med några stenar tog de sig försiktigt fram till Mattssons villa och genom ett fönster kunde de se hur någon rörde sig bakom rutorna med ett stearinljus i handen. Huset hade flera dörrar och de bestämde sig för att ställa sig vid varsin gavel för att täcka upp tjuvens flyktväg. Men Högberg hade knappt kommit på plats förrän han hörde två skarpa skott och ett skrik.

Tenggren stod upp, höll sig för magen och skrek av smärta när Högberg kom fram till honom. Trots sina svåra skador kunde han lämna en del värdefulla upplysningar till den polisman som förhörde honom på sjukhuset. Han hade sett två mörkklädda unga män hoppa ut från ett fönster vid verandan mot sjösidan och när han rusat fram hade en av dem dragit upp en pistol och avlossade två skott mot honom.

Medan läkarna kämpade för att rädda Robert Tenggrens liv undersökte polisen brottsplatsen. På en av grusgångarna hittade man några klädesplagg, ett par metrevar och en handdukshängare. Det visade sig vara hela bytet från inbrottet.

En krossad ruta avslöjade hur tjuvarna tagit sig in och på golvet i ett av rummen låg en avsliten livrem. Tydligen hade förövarna försökt linda den kring stöldgodset, men tagit i så hårt att den gått av. I lädret syntes märke efter ett spänne som visade att skärpets ägare var mycket smärt person.

Några meter från huset hittades en grå skärmmössa av en ovanlig modell, troligen tysk. Och från den blöta marken kunde man säkra fotspår från två personer, en med stora och en med små fötter.

Annons

Misstankarna riktades mot den tyska ångaren Algieba som låg i Fredriksskans. Fartyget hade en besättning på 21 man, tyskar och holländare. Fjorton av dem hade varit ombord vid sextiden på söndagskvällen och av de återstående kunde de flesta nöjaktigt redogöra för sina förehavanden. Dock inte 27-årige eldaren Kurt Fiedler och 21-årige kollämparen Johan Rodhe. Fiedler hade dessutom, strax innan, varit ombord på ett annat fartyg och försökt sälja tre pistoler.

Annons

Till saken hör också att Fiedler var lång och smal och Rodhe kortvuxen och att Fiedlers skärmmössa var spårlöst försvunnen. Under de hårda förhören medgav de att de haft tillgång till varsin pistol under kvällen men förnekade bestämd att de gjort inbrott i en sommarvilla eller avlossat några skott.

Någon timme före dådet hade flera vittnen sett två mörkklädda män på Norrlandet i närheten av brottsplatsen. Tre av dem uppgav att männen såg ut som sjömän – ”sannolikt tyskar” – och någon mindes att en av dem burit en grå skärmmössa. Men då dessa vittnen togs ombord på Algieba kunde ingen av dem peka ut Fiedler och Rodhe. Och när de båda sjömännen fick prova den upphittade mössan verkade den inte passa någon av dem.

Tisdagen den 25 oktober avled fembarnspappan Robert Tenggren. Men då hade ångfartyget Algieba redan tuffat iväg mot hemlandet – med eller utan mördare ombord.

Ulf Ivar Nilsson

Till toppen av sidan