I en språkkrönika i DN den 20/2 påstod Anders Svensson att engelskan inte är ett hot mot svenskan. Sant är att så länge mor- och farföräldrar kan kommunicera på svenska med sina barnbarn, dör inte svenskan ut. Han hänvisar till att engelskan har varit den viktigaste långivaren av ord till svenskan sedan andra världskriget. Men problemet är att engelskan expanderar på svenskans bekostnad.

Enligt en rapport från Språkrådet skedde i genomsnitt 64 procent av programundervisningen på avancerad nivå inom den svenska högskolan på engelska 2020, och 53 procent av undervisningen på kursutbudet. Som publiceringsspråk dominerar engelska totalt: 93 procent av alla doktorsavhandlingar och alla tidskriftsartiklar skrevs 2019 på engelska. Friskolereformen har lett till att det uppstått engelskspråkiga friskolor, Internationella Engelska Skolan med flera, varvid engelska kan användas som första undervisningsspråk på upp till 50 procent på grundskolenivå och upp emot 90 procent på gymnasienivå.

Engelskan står stark inom den svenska reklambranschen; till och med hela annonser kan formuleras på engelska och vissa tänker på svengelska: ”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ’Empower and inspire women everywhere’ och det jobbar vi med på många olika sätt". Namngivning på engelska har ökat markant vad gäller varumärken, affärsinrättningar, byggnader, exploateringsobjekt, platser och offentlig konst.

Språkförsvaret gjorde en undersökning 2005–2006 av långfilmsutbudet i de svenska tv-kanalerna. Drygt 78 procent av långfilmerna var engelskspråkiga, 14 procent svenskspråkiga och drygt 6 procent från resten av världen. Situationen har inte förbättrats sedan dess.

Engelskans påverkan på svenskan idag är intensiv och omfattande, egentligen bara ett knapptryck bort via fjärrkontrollen och datorns och mobiltelefonens tangentbord. Det är likgiltigt var du bor i Sverige. Situationen ändrades drastiskt genom satellit-tv:s tillkomst, men fr.a. genom utvecklingen av internet fr.o.m. början av 90-talet. Det senaste fenomenet att barn utan engelskspråkiga föräldrar har börjat tala engelska med varandra illustrerar denna påverkan.

Svenskan och övriga germanska språk befinner sig under konstant press från den närbesläktade engelskan. Till och med i Tyskland skrivs numera 90 procent av alla naturvetenskapliga avhandlingar på engelska.

Den språklag som riksdagen antog 2009 har inte hindrat engelskans expansion och riksdagspartierna verkar ointresserade av att löpande diskutera svenska språkets status. Det är omöjligt att förutspå hur mycket svenskan kommer att pressas tillbaka i framtiden. Kommer svenskan bara används vid köksbordet eller i sängkammaren?

Svenska språket har ett egenvärde liksom alla andra språk. Frågan är vilka som ska bestämma över språkutvecklingen i Sverige. De som anser att svenskan har ett egenvärde eller kommersiella krafter och språkligt aningslösa dödgrävare?

Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret